800serien skrev:Igensatt vevhusventilation kommer ju oftast av misskötsel och dålig service, något som även P2orna kan råka ut för om man missköter servicen. Min 855 har gått 30 000 och har jag har aldrig haft problem med vevhusventilationen, inte ens rört den under dessa år jag ägt bilen. Däremot V70N:en som vi har i familjen, den hade igensatt vevhusvent på grund av att tidigare ägare inte verkade veta vad oljebyte eller rätt olja är för något.
Jag hade motsats till dig en 850 med turbomotor (T5 -94) och så vitt jag vet är det bara på turbobilarna det varit problem med vevhusventilationen, i alla fall när servicen skötts som den borde. Min servades enligt konstens alla regler men det hjälpte inte. Det blev igensatt ändå. Man hade uppenbarligen bekymmer med vevhusventilationen även på andra sätt. På tidiga T5:or (min var första årsmodellen då den motorn fanns) var man tvungen att ta fram en ombyggnadssats eftersom vevhusventilationen riskerade att frysa vintertid. Man gjorde därvid också en ombyggnad av laddluftkylaren och rören från och till den. På P2-bilarna har man haft bättre ordning på detta redan från början. Tror inte jag hört talas om någon enda som haft problem med tilltäppt vevhusventilation, i alla fall bland dem som servats enligt föreskrifterna.
800serien skrev:Nog tycker jag ändå att V70N hade mycket fler och större barnsjukdomar än 850.
Tja de var nog ungefär lika många och stora. Dyra grejer i samtliga fall fast mer i form av arbete än delar på 850.
Ytterligare ett problem jag hade på 850n utöver dem jag redan nämnt var lampfel av olika slag. När jag köpt bilen upptäckte jag att belysningen var trasig i varenda knapp på instrumentbrädan. Till min förvåning upptäckte jag också att Volvo inte tänkt sig att lamporna skulle bytas ut. De satt nämligen fastlödda och fanns inte som separat reservdel. Tanken var uppenbarligen att man skulle byta hela strömbrytaren trots att bara lampan var trasig och trots att den uppenbarligen inte var gjord för att hålla bilen ut. Det slutade med att jag köpte lampor på annat håll och sedan ägnade en kväll vid köksbordet åt lamplödning.
Belysningen i kombinationsinstrumentet var ytterligare en svag punkt. Även där dog det lampor och dumt nog måste man demontera ovandelen på instrumentbrädan för att komma åt instrumentet så att lamporna kunde bytas. Ingen billig historia om man inte kunde/ville göra det själv. Dessutom formligen åt bilen p-ljuslampor fram. Tappade räkningen på hur många gånger jag bytte dem. Det var visserligen ingen större konst att byta men det tog ju lite tid varje gång och jag blev rätt trött på det till sist.
Däremot har jag turligt nog sluppit ifrån alla de elektronikproblem på P2-bilarna som jag nämnde trots att jag har en så pass tidig årsmodell som -02. Den årsmodellen var den första som fick ett nytt och bättre gasspjäll (ETA istället för ETM, kom dock på sugisarna först 2003) och en ny och bättre bromsstyrenhet (BCM istället för ABS).
Kombinationsinstrumentet var defekt när jag köpte bilen, fem och ett halvt år gammal med 16000 mil på mätaren. Helljusindikatorn funkade bara ibland. Lyckligtvis upptäckte jag det i tid för att bytet skulle gå på begagnatgarantin. Och det instrument jag fick istället var av den nya och bättre typ som infördes i produktionen 2004.
Bilen såldes till mig som om den inte hade RTI eftersom den RTI-enhet som satt där var uppenbart defekt. Problemet med de tidiga DVD-RTIerna (2002 var första årsmodellen med DVD-baserad RTI) var att de hade en fläkt som drog in damm. Det brände fast i laserpickupen och gjorde att DVD-spelaren inte klarade att läsa skivan efter ett tag. Jag fick en bytesenhet från Volvo för runt 6000 kr där fläkten tagits bort och enheten dessutom dammtätats i fronten där skivan matas in. Så allt frid och fröjd (peppar, peppar). :D
- By Storfot
- By lennarte