[joakim__]

jag löddeom kretsen som är märkt 1 på bilden
http://www.mspired.se/DIM03.jpg

på den kretsen ligger även heljuslampan bältesvarnaren bätesplingen troligen även blinkerspilarna

[mikebike]

Alufolie är en dålig isolator, men en bra reflektor.

Ja, precis, men en hushållsugn arbetar främst med konvektion och radierar inte värme i någon större utsträckning (annat än när man använder grillelementet). Dessutom är inte ugnstermostaten något precisionsinstrument och temperaturen varierar i olika delar av ugnen (i alla fall i vår.)
Jag avråder bestämt mot att försöka återsmälta lödfogar i en hushållsugn.

Jag undrar om problemen med dåliga lödningar beror på att man gick över till blyfritt lödtenn?

Man ser på en lödning när den smält då den blir spegelblank. När den svalnat blir den aluminium-matt.

En bra beskrivning på en kallödning.



PS. Jag har arbetat med lödning i 35 år.

[mikebike]

jag löddeom kretsen som är märkt 1 på bilden

Grattis, de där är inte så lätta att löda.

[Petterpunktastrom]

Man ser på en lödning när den smält då den blir spegelblank. När den svalnat blir den aluminium-matt.

.

En bra beskrivning på en kallödning.




PS. Jag har arbetat med lödning i 35 år.

Jag trodde kalllödning var när tennet blivit varmt, men inte det man försöker löda, tennet fäster som bekant inte på kalla ytor...

[mikebike]

Jag trodde kalllödning var när tennet blivit varmt, men inte det man försöker löda, tennet fäster som bekant inte på kalla ytor...

Det kan det bero på. Ett (annat) vanligt amatörfel är att man rör lödfogen innan tennet stelnat, då blir tennet riktigt matt.
En riktigt utförd lödning är blank, låt vara inte riktigt lika blank som flytande tenn, men ändå blank.

[mikebike]

Sedan är frågan om en omsmältning löser några problem...
Om problemen med dåliga DIM beror på kallödning så hjälper det kanske med att omsmälta, men om det beror på man använt felaktiga (blyfria) material vid lödningen så lär det inte hjälpa speciellt länge. Det är ju fortfarande samma material i fogarna, och något nytt flussmedel har man inte tillsatt..

[Arnold]

Gemensamt för allt blyfritt lödtenn är att det är sprödare och har högre smältpunkt. Smältpunkten på en vanlig legering av blyfritt tenn kan ligga på 215 grader C. Medan vanligt lödtenn med 60% tenn och 40% bly har en lägre smältpunkt på ca 180 grader C. Frågan är då om man kan lägga på blyat lödtenn ovanpå en lödning som är gjord av blyfritt tenn. Eller måste man ta bort den blyfria lödningen först?

[mikebike]

Frågan är då om man kan lägga på blyat lödtenn ovanpå en lödning som är gjord av blyfritt tenn.

Det går bra att löda med 60/40-tenn på blyfritt, men det hjälper nog inte om det ursprungliga problemet är att komponenternas ytskikt, fluss och (blyfritt) lod inte är kompatibla. Det nya lodet har troligen svårt att tränga in mellan de ytor som har dålig kontakt.
Eftersom det verkar som att (bara) två årsmodeller har problem, så förefaller det som att det rör sig om någon form av produktionsproblem.

Eller måste man ta bort den blyfria lödningen först?

Det är väldigt svårt när det rör sig om ytmonterade komponenter.

[Arnold]

Frågan är då om man kan lägga på blyat lödtenn ovanpå en lödning som är gjord av blyfritt tenn.

Det går bra att löda med 60/40-tenn på blyfritt, men det hjälper nog inte om det ursprungliga problemet är att komponenternas ytskikt, fluss och (blyfritt) lod inte är kompatibla. Det nya lodet har troligen svårt att tränga in mellan de ytor som har dålig kontakt.
Eftersom det verkar som att (bara) två årsmodeller har problem, så förefaller det som att det rör sig om någon form av produktionsproblem.

Eller måste man ta bort den blyfria lödningen först?

Det är väldigt svårt när det rör sig om ytmonterade komponenter.

Så det enda att göra är att smälta den gamla lödningen något?

[mikebike]

Så det enda att göra är att smälta den gamla lödningen något?

Nja, det skadar nog inte att försöka tillföra lite lödtenn med flussmedel. Men det kräver en fin lödspets och en stadig hand för att löda ytmonterade kretsar.

Jag är inte helt hundra på vad som krånglade i början när man gick över till blyfritt i elektronikindustrin. Om det var att man använde för låg temperatur, fel flussmedel, eller om det var komponenternas ytbehandling/plätering som var dålig.