Det här blir inget "säkert tips" eller "världens godaste råd", men för bortåt 10 år sedan hade jag en 245 -92. Där gick bränslemätaren sönder, ett känt Volvofel. Jag hade inga utrymmen eller andra resurser för att fixa det själv så jag lämnade bilen till en auktoriserad Volvoverkstad. Dom bytte enbart mätarmekaniken, inte pumpen.
Detta kanske ger en fingervisning om hur man resonerar på en verkstad. Dom kunde ha sagt till mig: "Det är bäst att vi byter pumpen också, den är ju lika gammal som mätaren!", och lagt på någon tusenlapp till på räkningen.
Dom kunde ju också ha resonerat som så att: Vi byter inte pumpen nu, när den rasar kommer han säkert igen och då får vi ändå ta betalt en gång till för att skriva ut en arbetsorder, öppna halva bagageutrymmet, skriva tid i hela timmar plus material etc. etc.
Jag tror dom väljer det senare alternativet. Pumpen höll bilens livslängd ut.

Och du har ju redan själv lossat allt och kommit mer än halvvägs, så försök inspektera mätaren*. På den relativt gamla bilen var mätargivaren en lindad motståndstråd runt en "löpbana". Dom var kända för att gå av efter ett antal år. Kolla med ett bra förstoringsglas hur tråden ser ut, om det nu är en tråd? Din bil är ju en nyare generation.
*Har du tillgång till ett oschilloskop så kunde det ju vara roligt att se hur mätkurvan ser ut om du rör flottören upp och ner i en lugn och jämn takt. Om det är en jämn och slät kurva med ett snyggt streck så är givaren helt säkert i god kondition. Om det däremot är en ryckig och taggig kurva med en ful linje, så kan man ju fundera på ett byte.