[Fisch]

Stålets elasticitet försvinner inte på grund av ett brott. Däremot kan elasticiteten påverkas lokalt beroende på brottyp, sprött eller segt brott. Är brottet sprött, dvs hastigt, påverkas elasticiteten inte nämnvärt i normal fall och kvarstående deformation endast vid brottpunkten. Ett segt brott gör att stålet töjer sig och får minskad hållfasthet på grund av att stålet belastas i det plastiska området och får en kvarstående deformation och därmed stålets molekyluppbyggnad ändras. Svetsfogen är inte styv utan kan töja sig, mer eller mindre än stålet beror på kvalité.

Det är således inte omöjligt i teorin - och ej heller i praktiken beviserligen.

[goransson89]

på min 740 så sitter det ett stag snett på bakaxeln, borde väl vara liknande krängningshämnarstag? det gick av mitt i för ett tag sen, och staget är helt krokigt sen i vintras, så jag trädde på ett rör som var ungefär samma dimensition som staget, sen svettsade jag ihop staget och trädde på röret över och svettsade även fast röret. fungerar fin,fint och bilen är lika stabil på vägen nu som innan. även fast det är krokigt och svettsat. och det var inte stabilt när staget var av kan jag säga, haha

[*pettson*]

Stålets elasticitet försvinner inte på grund av ett brott. Däremot kan elasticiteten påverkas lokalt beroende på brottyp, sprött eller segt brott. Är brottet sprött, dvs hastigt, påverkas elasticiteten inte nämnvärt i normal fall och kvarstående deformation endast vid brottpunkten. Ett segt brott gör att stålet töjer sig och får minskad hållfasthet på grund av att stålet belastas i det plastiska området och får en kvarstående deformation och därmed stålets molekyluppbyggnad ändras. Svetsfogen är inte styv utan kan töja sig, mer eller mindre än stålet beror på kvalité.

Det är således inte omöjligt i teorin - och ej heller i praktiken beviserligen.

Nu tappade du nog bort mej totalt..Ingen påstår att elasticiteten försvinner för att det blir ett brott. Men 9 av 10 brott på en krängningshämmare är ett utmattningsbrott till att börja med. Lyckas du mot förmodan hitta ett brott som inte beror på detta så har du ju ett utgångsläge. Där händer nästa problem.
Först av allt ska du lyckas hålla elasticiteten kvar i fjäderstålet när du svetsar. Jag vet inte vilka temperaturer du svetsar vid. Men dom vi andra svetsar vid gör att det blir ett stort problem. Sen påstår du att en svetsfog är ELASTISK?. Där märks nu att teorin och praktiken skiljer sej åt. Få har svetsat och glatt sej åt den nu snälla svetsfogen som är så lätt att t.ex svarva ned eller fräsa ned. Få har även svetsat en kälfog och glatt sej åt att fogen nu är elastisk och därmed inte har dragit ditt stycke åt helvete för att du inte säkrade detta tillräckligt noga för dom krafter som uppstår vid kallnandet. Nu vet jag förvisso inte om du har tillgång till väldigt extrema tillsatsmaterial och därmed inte uppfattar saker lika och har en gaskammare ( för olika processgaser för att få önskvärda egenskaper på nya tillsatsmaterialet) samt en kolbädd/ sandbädd för att utföra dina jobb. Men det är inget som svensson brukar ha och bruka för dom hundralappar en ny kostar. Således är det mesta möjligt i teorin. Även i ett labb. Men tyvärr fungerar det inte att bruka i verkligheten.
med 99% säkerhet så kommer svetsen att hålla ihop hur den än blir gjord och det blir ett brott framför eller bakom svetsfogen efter ett tag. 995000 eller nåt brustna verkliga svetsade fjäderstål visar ju egentligen hur skåpet ska stå i verkligheten eller hur ? Och inte nog med detta. OM det vore ett option att svetsa ett fjäderstål och bibehålla egenskaperna så hade inte sbp haft nåt emot att man lagar en fjäder. Och volvo hade tillåtit att man svetsade i subframen vid skador på ett fordon. Det är inte ens tillåtet att idag VÄRMA en fjäder eller för den delen värma subframen med högre temperaturer än att metallen inte missfärgas. Varför kan man undra? Svaret är att dom tappar sina fjädrande egenskaper enligt respektive kunniga stab.

Och nej Goransson. Det är inte nåt fjäderstål i ett panhardstag.

[apersson850]

Jag har tänkt sätta dit en ny hämmare, så ni behöver inte vara oroliga för det.
Däremot är jag nyfiken på vad bilprovningen ska säga i morgon. Givetvis har jag ju besiktningstid nu, och någon ny hämmare hinner jag inte få i förrän nästa vecka.
Men om det inte också tycker att krängningshämmare är onödigt får jag väl argumentera lite. :-(O) Ev. kombinerat med att spela chockad själv. :-O)
Jag har för mig att jag har haft glapp i främre krängningshämmarstaget en gång, utan att de mer än konstaterade att "Här lär det väsnas lite, när du kör över ojämnheter".

[*pettson*]

Har du tagit bort den gamla säger dom inget. Har du en trasig på plats får du en tvåa förmodligen.

[Fisch]

För hur skicklig man än är med svetsen så försvinner stålets kapacitet att fjädra där och runtom. Staget blir alltså värdelöst i samma ögonblick.

Elasticitet betyder att materialet utvidgar sig för att sedan gå tillbaka till ursprungläget, antar att det var precis det du menade med "kapacitet att fjädra"?! Jag förstod det som att du menade att materialet vid svetsen blir styvare och därmed inte samma styvhet och längdutgivningskoefficient som resten av staget, vilket du tyckte gjorde staget värdelöst.

Nu har jag iofs bara 60hp i materialteknik och konstruktion i min portfölj så jag kanske inte kan någonting.

[*pettson*]

Fisch du får ha många många poäng. Hur du än slår i teoriböckerna så är inte förutsättningarna domsamma i realiteten tyvärr. Eller menar du att dom som i runt 60år dragits med problemet att svetsa just fjäderstål i alla dess varianter har ett inbillat praktiskt problem?
Skillnaden blir ungefär som när tekniken med att sammanfoga koppar med stål utvecklades. I teorin är det inga som helst problem att utföra detta. I praktiken uppstår det ett problem när den önskade stålbiten är 3,5 meter x2,8 meter och är 1 meter tjock. Som sen ska sammansvetsas/smältas ihop med en kopparplåt som är 55cm tjock med i övrigt samma mått. Den skulle bli som en homogen plåt av två material.
Teorilösningen vet jag faktiskt inte hur den ser ut. Men den praktiska lösningen utförde man på ett skjutfält/sprängfält. Man gjorde en riktad sprängladdning med nästan 21 ton sprängämnen. Idag bara 10år senare efter det att jag stod och såg sprängningen har man i stort sett slutat att ens forska i den riktningen av just praktiska problem med utförandet. Men i teorin går det fortfarande utmärkt.

[ÄRRet]

Coolt! Ett forumbattle!

[apersson850]

Har du tagit bort den gamla säger dom inget. Har du en trasig på plats får du en tvåa förmodligen.

Nä, det fanns inte tid att meka bort den gamla. Det hände ju nyss.
Men besiktningsnissen såg inte ens att den var av. Men det spelade ingen roll, det heller. "Den kommer ju ingen vart där", som han kort konstaterade sen.

[Fisch]

Fisch du får ha många många poäng. Hur du än slår i teoriböckerna så är inte förutsättningarna domsamma i realiteten tyvärr. Eller menar du att dom som i runt 60år dragits med problemet att svetsa just fjäderstål i alla dess varianter har ett inbillat praktiskt problem?
Skillnaden blir ungefär som när tekniken med att sammanfoga koppar med stål utvecklades. I teorin är det inga som helst problem att utföra detta. I praktiken uppstår det ett problem när den önskade stålbiten är 3,5 meter x2,8 meter och är 1 meter tjock. Som sen ska sammansvetsas/smältas ihop med en kopparplåt som är 55cm tjock med i övrigt samma mått. Den skulle bli som en homogen plåt av två material.
Teorilösningen vet jag faktiskt inte hur den ser ut. Men den praktiska lösningen utförde man på ett skjutfält/sprängfält. Man gjorde en riktad sprängladdning med nästan 21 ton sprängämnen. Idag bara 10år senare efter det att jag stod och såg sprängningen har man i stort sett slutat att ens forska i den riktningen av just praktiska problem med utförandet. Men i teorin går det fortfarande utmärkt.

Tro mig, i mitt yrke är man praktiker. Det är dock inte ovanligt att man måste ha en förankring i teorin för att kunna se vidskepligt.