olindh skrev:Självklart betyder det att blandningen är fel. Det kan bero på flera saker men det mest troliga är lambdasonden. Ingen kan veta till 100 % vad som är fel.
Jag skulle inte sätta lambdasonden längst upp på min "misstänkt"-lista, men jag vill heller inte utesluta den. Du nämner en bra detalj, "ingen kan veta med 100% vad som är fel" - vilket jag håller med fullständigt! Det är därför som grundläggande och metodisk felsökning bör användas och med hjälp av detta kunna pinpointa vad som är felet (kort och gott minimera gissningsleken helt enkelt). Det är helt vanlig felsökning, precis som i vilket område som helst.
En lambdasond som ger felaktig information tillbaka till styrdatorn (antingen att lambdasonden i sig är trasig eller att signalintegriteten mellan styrdator och sensor inte är intakt) kommer ju att lura styrdatorn till att göra en felaktig "bränslegrogg". Om man ponerar att lambdasonden har en bias och visar hela tiden lite för magert än vad det egentligen borde vara så kommer ju styrdatorn att feta till blandningen tills det stämmer men då kommer ju såklart avgasanalysen visa att blandningen är för fet helt enkelt.
Det är ju här styrparametrar som short term och long term fuel trim kommer in i bilden. Ser vi att long term nästan har slagit i taket (allt utanför 10% borde ringa några varningsklockor), då vet vi att allt inte står rätt till.
En annan sak - vet vi ens att trådskaparens motor verkligen går i closed loop? Den kanske av någon anledning inte går in där (tex pga lagrade felkoder som gör att styrdatorn vägrar köra closed loop). Nu tror jag den gör det, men det är bara ett exempel på vad man kan se genom analys och felsökning.
Ett annat exempel, tänkt om en givare på gasspjället är trasigt och styrdatorn tror vi har WOT så fort vi öppnar gasspjället? Såklart blandningen blir fet då, den SKA bli fet vid WOT. Ytterliggare ett exempel på yttre faktorer som kan påverkar förbränningsresultatet.
Det har dessutom hänt att man blandat ihop kablaget och vänt på upstream/downstream. Så styrdatorn sitter och lyssnar på downstream och tror det är upstream - gissa om styrdatorn får fnatt då
Första steget känns ändåså mest logiskt som felkoder, fuel trims, upstream, downstream, open/closed loop status, kanske 5-gas-analys. Då har man en startpunkt åt vilket håll man ska gå. Kanske man ändåså ska fokusera på lambdasensorn, eller ovanstående kanske visar att den ser ut att fungera alldeles utmärkt - då kanske det är en annan inriktning man ska välja.
Vad jag vill ha sagt är - get status. Få ihop status, info, fakta. Jag menar, det är det som är felsökning.
olindh skrev:Du kanske kan förklara varför jag fått ett lambdavärde på exakt 1.00 på alla besiktningar sen jag köpte ny lambdasond. Är det en slump eller?
Tror (notera att jag skriver tror) att det är både och. Om du var i stort behov av en lambdasensor så borde du se såklar se en rejäl förbättring och mycket stabilare mätvärde på besiktningen. Men har du en kortsluten spridare som bara öser in bensin i ena cylindern kommer besiktningen likväl att mäta upp ett out-of-range lambdavärde och du kan montera en ny lambdasond hur många gånger du vill men det löser inte problemet. Men det finns på tok för många variabler när det gäller mätningen, det är ju ett problem som SWEDAC kämpar hårt med. Variationer i gasmätningsutrustningen och dess kalibrering, variation hos personen som utför mätningen, variationer på yttre faktorer som katalysatorns temperatur, variationer på hur mätproben monteras och så vidare.
Din fråga kan analyseras från en statistisk synvinkel också. Med den gamla lambdasensorn, hur många provmätningar gjorde du totalt med denna och vad var dess värden? Hur många provmätningar har du gjort med den nya lambdasensorn?
Som exempel kan jag ta min BMW 535i -89, har suttit samma lambdasensor hela tiden. Detta är ett utdrag på de värden jag fått uppmätt med samma lambdasond
1.00
1.02
1.02
1.00
1.01
1.01
1.00
1.01
1.00
1.01
Vad vill jag ha sagt med detta? Jo, att antalet variabler som påverkar detta resultat är enormt. Du får en parameterrymd som har fler dimensioner än MATLAB klarar av
olindh skrev:Hur kommer det sig att det ger underkänt på besiktningen om dom mäter upp ett lambdavärde på 0,95 om lambdavärdet skulle variera så mycket som du påstår?
Spänningen från lambdasensorn är ganska "instabil" runt lambda=1.00 så det behövs inte mycket för att den ska dra iväg snabbt åt ena eller andra hållet. Vill minnas att styrdatorn vill hålla sig mellan lambda=0.98-1.02 för en trevägskatalysator (är dock lite osäker på exakta siffror).
Men nu ska vi bena ut ett och annat. Alla (även jag) använder ordet lambda lite för slarvigt. Ibland menar vi lambdasonden, ibland generallt blandningsförhållandet, ibland det som beisktningen mäter i slutet av avgasröret.
Före katalysatorn sitter en styrlambdasensor. Det är med hjälp av denna som styrdatorn kan kontrollera att sin luft/bränsleblandning ligger och svänger runt ett perfekt förhållande, nämligen lambda=1.00, det betyder att det finns precis så mycket syre som förbränningen kräver (varken mer eller mindre).
Styrdatorn ändrar spridarnas öppningstider (växlar mellan kortare och längre) avsiktligt för att få omväxlande mager och omväxlande fet blandning. Styrdatorn ser att han gör rätt genom att titta på styrlambdasensorn (som sitter framför katalysatorn) genom att den svänger mellan 0 och 1 V i samma takt som styrdatorn ändrar öppningstiderna.
Nästa steg är katalysatorn! I denna sker kemiska reaktioner (kommer inte ihåg exakta detaljer men i stora drag går det ut på att ytbeläggningen "lockar" till sig molekyler genom kemiska bindningar mellan ytbeläggningen och molekylen, fast ibland så är bindningarna mellan två intilliggande molekyler/atomer större än ytbeläggningens bindning så de slår sig samman istället och hoppar iväg från ytbeläggningen i en annan mindre farlig skepnad). Efter katalysatorn brukar det numera sitta en analyslamdadasensor som övervakar hur bra det egentligen gick därinne i katalysatorn. Tittar på denna lambdasond så är ett rakt streck ett gott tecken, den ska inte svaja - då är det något som är fel.
Notera att lambdasonder bara gör en sak - den mäter egentligen bara förhållandet av syremolekyler mellan insidan av avgasröret och utsidan av avgasröret. Är det fler syremolekyler inne i röret så drar spänningen iväg åt ena hållet direkt, är det fler syermolekyler utanför röret så drar spänningen iväg åt andra hållet. Den kan alltså bara mäta ett syremolekyl-förhållande, ingenting annant.
Nu till slut! Nu kommer vi till slutet av avgasröret. Det är här besiktningen kör in någon metallpinne! Vad den här metallpinnen gör är att den sniffar och mäter hur mycket det finns av fyra olika gaser! Dessa procenttal används sedan i Brettschneiders formel för att räkna ut ett teoretiskt värde som anger hur mycket syre vs kolhaltiga gaser det finns i avgaserna och kallar detta lambda. Brettschneider's formel tar helt enkelt alla gaser som har syre i sig och lägger den på en sida, sedan tar den alla gaser som har kol i sig och lägger på andra sidan. Sedan jämförs dessa två sidor mot varandra och man får då ett lamda-värde.
Notera att Brettschneiders formel fungerar lika bra före som efter katalysatorn. Den skiter i vilken form syret finns, bara det finns där någonstans. Skulle det komma ut rent syre och acetylen i lagom blandning så skulle Brettschnediers formel och således besiktningen spotta ut ett fint lambda=1 värde.
- By Lövet
- By TommyP86
- By Supereldare