poseidon skrev:joel80 skrev:Så här såg min september ut.
Det som inte står med är de 60 öre extra per kWh man får för såld el per kWh samt de ca 5 öre per kWh jag får för "nätnytta" per såld kWh samt 13,50 öre i överföringsavgift för köpt el och 35 öre/kWh i skatter och avgift som också nätägaren lägger till.
Ser dyrt ut. Typ 2-3 gånger dyrare än mitt elabbonemang för 1 år sen.
Priserna på elenergi varierar mycket kraftigt inom helt orimliga intervall. Ena dagen är det negativa priser, kort därefter kan priset vara flera kronor per kWh. Några exempel på effektflöden inom riket samt mellan länder visar på att det finns flera faktorer som samverkar. Intermittensen (vindkraft) gör sig kraftigt påmind när man analyserar effektflödena. Variabler som kyla, vind samt öveföringskapacitet påverkar mycket. Kalla och vindfattiga dagar måste vi importera eftersom effekten inte räcker till i vissa elområden. Men vanligtvis exporterar vi elenergi. Vad vi får betalt påverkas mycket av effektsituationen i de länder vi exporterar till. Det kan bli mycket höga energipriser i vissa delar av Sverige, trots export. Detta är inte rimligt.
Bygger vi in ännu mera intermittens i elproduktionen för att täcka det ökade elbehovet, så ökar dessa problem till nivåer som blir ohanterliga utan utbyggnad av planerbar reglerkraft. Priserna lär då inte bli lägre, snarare tvärt om. Det måste alltid finnas planerbarhet i nationell elenergiförsörjning. Produktion måste alltid svara mot förbrukning. Lagring kan skjuta på förhållandet mellan produktion och förbrukning tidsmässigt. Med dagens kunskapsnivå har lagring bara marginell betydelse. Alltså måste all intermittent elenergiproduktion ha (nästan) lika stor reglerbar elenergiproduktion. Dessutom behövs även baskraft om reglerområdet inte täcker hela det totala reglerområdet.
I Sverige är kärnkraft baskraften. Vattenkraften används som komplement till baskraft i kombination med att den är reglerkraft för att tillsammans med anslutningar till omgivande länder utjämna intermittensen hos i huvudsak vindkraften. I framtiden spås Sveriges elenergibehov vara mycket större än idag, uppemot det dubbla. Man tänker sig kraftig utbyggnad av vindkraft för att öka elproduktionen. Samtidigt vill man avveckla den kärnkraft som är kvar. Det innebär att vattenkraften dels ska täcka mer av baskraft samtidigt som den ska agera reglerkraft i ett mycket större intervall. Det finns inte kapacitet för det. Det betyder att någon annan energikälla behövs som är planerbar och som kan agera reglerkraft vid behov. Det blir då gasturbiner som går på fossilbränsle.
Batteribilars driftkostnad blir sannolikt högre i framtiden samtidigt som klimategenskaperna sannolikt försämras. Detta gäller inte bara batteribilar, utan all övrig elenergiförbrukning i samhället.
SVK har bara ansvar för att hålla frekvensen på 50 Hz i elnätet. Ingen har ansvar för att upprätthålla effekten. För att elnätet ska fungera måste flera saker samverka. Utan att gå in på djupet så handlar det om eltekniska egenskaper hos de olika kraftslagen. Innan den intermittenta vindkraften kom in i bilden och kärnkraften delvis avvecklades hade vi ett stamnät i balans. Nu samverkar flera obalanser som inte bara beror på intermittensen hos vindkraften. De beror även på ett de eltekniska egenskaperna skiljer kraftigt mellan planerbar kraft som genereras med turbin och generator som har stor svängmassa och kan hantera reaktiv effekt, och intermittent vindkraft som saknar nämnvärd fysisk svängmassa och som i många fall bara samverkar med elnätet genom inverter. Om man t.ex. avvecklar ett kärnkraftverk i södra Sverige så blir bortfallet, förutom den elenergi som kärnkraftverket kunde producera, även eltekniska egenskaper som verkar stabiliserande på elnätet samt även bidrar till ökad överföringskapacitet i stamnätet. Överföringskapaciteten påverkas negativt om kraftproduktion som kan hantera reaktiv effekt avvecklas, mer än bara bortfallet av själva produktionen. Detta hörs sällan i debatten. Problemet ökar med ökat inslag av markkabel som ökar behovet av kompensering.
De eltekniska egenskaperna som är stabiliserande för elnätet brukar kallas för systemtjänster. Inget ansvar läggs på vindkraften att tillhandahålla systemtjänster och den behöver inte heller ansvara för vad som händer när det inte blåser. Vindkraften kan svårligen t.ex. varken användas som en effektreserv eller som planerbar kraft av naturliga orsaker. Kostnaderna för detta läggs på samhället (konsumenterna) och de andra kraftslagen. Vindkraften är enormt subventionerad.
Omställningen till eldrift av transportsektorn ska bli intressant att följa när den blir storskalig.
Några ögonblicksbilder på effektflöden i Sverige och mellan omgivande länder:
Camel_SVK_210212_210405.jpg (561.87 KiB) Visad 423 gånger
Camel_SVK_211003_211007.jpg (574.55 KiB) Visad 423 gånger