- lör 18 maj 2019, 12:44
#1317100
T.ex. förhåller det sig så här med vattenkraften (enligt Energiföretagen):
I Sverige finns en samlad magasinsvolym för vattenkraften som vid 100 procents fyllnadsgrad innehåller cirka 34 TWh energi. Tillrinningen varierar från år till år. Variationer i nederbörden kan ge skillnader på mellan 50 till 80 TWh i elproduktion per år, beroende på om vi har torrår eller våtår. Fyllnadsgraden varierar normalt mellan 10 och 85 procent i magasinen. Vanligen är fyllnadsgraden som lägst inför vårfloden och som högst framåt hösten.
Att 65 TWh el produceras per år i genomsnitt betyder att en stor del av årets tillrinning inte hamnar i de större säsongsmagasinen. För att nyttja lagringen i magasinen så är de större säsongsmagasinen placerade så långt uppströms som möjligt för att alla kraftverk nedströms ska kunna använda vattnet, till exempel vintertid. Det innebär samtidigt att alla tillrinningar nedströms de stora magasinen måste användas mer eller mindre omgående.
Vattenkraftens tekniska potential är cirka 95 TWh el i årsproduktion, varav 65 TWh används idag. Det innebär att ytterligare 30 TWh teknisk potential finns. Dessa 30 TWh är dock inte möjliga att utnyttja med dagens regelverk, då 24 TWh återfinns i de fyra skyddade nationalälvarna (Kalixälven, Piteälven, Torne älven och Vindelälven) eller i andra vattendrag med särskilda bestämmelser enligt miljöbalken. Kvar blir då potentialen 6 TWh i de vattendrag där vattenkraftanläggningar redan finns.
joel80 skrev: Upp till runt 30-35TWh per år har svenskt kraftnät sagt att det inte ska vara några problem med reglering med vattenkraft för att täcka upp för när det inte blåser.Det är bara en bit på vägen. Miljörörelsen sammantaget har att antal ställningstaganden de måste göra. Ska de vara emot precis allt som inte stämmer med deras synsätt. Eller kan de inse att om klimathotet är det största problemet så måste även miljörörelsen ge upp vissa av deras ståndpunkter. Man kan inte få allt här i livet. Det är det bara småbarn som tror. Att öka elbehovet (elektrifiering), bygga ut intermittent kraft (sol och vind), lägga ned baskraft (kärnkraften) och inte vilja ta till vara utbyggnadspotential i reglerkraft (vattenkraft) går helt enkelt inte ihop sig samtidigt. Oavsett vad man tror.
T.ex. förhåller det sig så här med vattenkraften (enligt Energiföretagen):
I Sverige finns en samlad magasinsvolym för vattenkraften som vid 100 procents fyllnadsgrad innehåller cirka 34 TWh energi. Tillrinningen varierar från år till år. Variationer i nederbörden kan ge skillnader på mellan 50 till 80 TWh i elproduktion per år, beroende på om vi har torrår eller våtår. Fyllnadsgraden varierar normalt mellan 10 och 85 procent i magasinen. Vanligen är fyllnadsgraden som lägst inför vårfloden och som högst framåt hösten.
Att 65 TWh el produceras per år i genomsnitt betyder att en stor del av årets tillrinning inte hamnar i de större säsongsmagasinen. För att nyttja lagringen i magasinen så är de större säsongsmagasinen placerade så långt uppströms som möjligt för att alla kraftverk nedströms ska kunna använda vattnet, till exempel vintertid. Det innebär samtidigt att alla tillrinningar nedströms de stora magasinen måste användas mer eller mindre omgående.
Vattenkraftens tekniska potential är cirka 95 TWh el i årsproduktion, varav 65 TWh används idag. Det innebär att ytterligare 30 TWh teknisk potential finns. Dessa 30 TWh är dock inte möjliga att utnyttja med dagens regelverk, då 24 TWh återfinns i de fyra skyddade nationalälvarna (Kalixälven, Piteälven, Torne älven och Vindelälven) eller i andra vattendrag med särskilda bestämmelser enligt miljöbalken. Kvar blir då potentialen 6 TWh i de vattendrag där vattenkraftanläggningar redan finns.
낙타 S90 T4P MY20 + V40 T3 BA MY17 + Versys 1000 MY22
"What one learns one might forget. What one has understood one never forgets."
"What one learns one might forget. What one has understood one never forgets."