Sida 1 av 2
Omkörningar på motorväg
Postat: tis 14 jan 2014, 19:57
av rid54
I en annan tråd här diskuteras irritationsmoment. Jag vill utveckla ett av dessa fenomen lite utan att skräpa ned den tråden. Omkörningar på motorväg:
Om man befinner sig på en sträcka med 90 eller 100 som maxfart och ligger ungefär i den farten och kommer ifatt en långtradare som (händer ibland...) håller sina 80, så vill man oftast köra om. Kanske utan att själv gå för mycket över tillåten fart. Man tittar i backspegeln och konstaterar några hundra meter utan annalkande fordon och påbörjar då sin manöver enligt konstens alla regler. När man kommit i jämnhöjd med dragstången så visar det sig att kompisen som låg en bra bit bort är strax bakom (alldeles för nära i den farten...) och försöker skapa solbränna i nacken på en med frenetiskt blinkande helljus.
När jag råkar ut för detta undrar jag oftast hur f-n sådana förare tänker. Tycker han (alltid en han!) att jag ska bromsa in och avbryta? Eller? Med den siktsträckan jag hade bakåt när omkörningen påbörjades finns ingen möjlighet att han kan ha blivit överraskad (om han inte är ruskigt närsynt). Är det inte rimligt att denne förare borde kunnat släppa av lite och gå ned från 130+ till 100 och inte komma så himla nära? Ska inte hänsyn tas från alla håll? Jag talar här INTE om att kasta sig ut för omkörning som någon sorts kamikaze-pilot framför annalkande bilprojektiler, utan planerade manövrer med god uppsikt bakåt. Och vad uppnås med att stödda sig med alla extraljusen?
Kort sagt: Jag menar att jag (och säkert många andra i liknande situationer) tar hänsyn genom att kolla bakåt innan man påbörjar en omkörning och avstår från att skrämma någon som kommer fort i vänsterfilen, MEN ibland är hastighetsskillnaden så stor, att det inte går att bedöma rätt och man hinner helt enkelt inte undan innan man blir upphunnen. Ska då inte den snabbare föraren visa hänsyn och slå av lite för att inte provocera fram en risksituation (för det första) och ska han inte avstå från att försöka skrämma sig fram?
Tacksam för synpunkter.
Postat: tis 14 jan 2014, 20:39
av joel80
Jag tycker nog som dig här. Speciellt om du håller närmre hastighetsbegränsningen än den som kommer bakom. Som jag också skrev i en annan tråd, ju större differans från rådande hastighetsbegränsning desto mer hänsyn tycker jag man bör ta, oavsett om det är för sakta eller fför snabbt man kör. Skulle du däremot ligga o fisköra i 93km/h på motorväg och vilja köra om en lastbil som håller 90km/h anser jag att du antingen kan ligga kvar bakom och sänka 3km/h eller om du ska köra om accelerera lite för att minska tiden du ligger "ivägen" i vänsterkörfältet. En som kommer ikapp och börjar blinka bakom när man ligger strax över hastighetsbegränsningen i en omkörning har jag inte mycket för.. då har det hänt att aggressionerna tagit över och jag bromsat ner hastigheten och kört om extremt långsamt bara för att jävlas. Dumt, jag vet... men ibland så...
Re: Omkörningar på motorväg
Postat: tis 14 jan 2014, 21:01
av rid54
:D Man är inte alltid rationell. Jag vill gärna poängtera att jag inte mevetet ligger i vägen eller så, men jag tycker ju att de gånger jag själv kör undan, så är det inga problem att hantera nåt som händer ett par hundra meter framför, även om man ligger i 130+. Men det finns en del som kör med sina aggressioner, tydligen :???:
Re: Omkörningar på motorväg
Postat: tis 14 jan 2014, 21:07
av SvenB
rid54 skrev:
När jag råkar ut för detta undrar jag oftast hur f-n sådana förare tänker. Tycker han (alltid en han!) att jag ska bromsa in och avbryta? Eller?
Det har faktiskt hänt att jag har avbrutit när jag har råkat ut för sådan bilister

Re: Omkörningar på motorväg
Postat: tis 14 jan 2014, 21:17
av Mwi
Ett lika stort irritationsmoment är den gruppen av bilister som inte använder sin blinkers vid filbyte. Känns som hälften av bilisterna bara går ut i vänsterfilen på motorvägen, utan att använda backspegel eller blinkers. Och då erkänner jag att jag använder helljuset, men aldrig vid den typen av omkörning du beskriver. Där är det ju bara att släppa gasen :D om man kommer fortare.
Re: Omkörningar på motorväg
Postat: tis 14 jan 2014, 21:21
av rid54
Mwi skrev:Ett lika stort irritationsmoment är den gruppen av bilister som inte använder sin blinkers vid filbyte. Känns som hälften av bilisterna bara går ut i vänsterfilen på motorvägen, utan att använda backspegel eller blinkers. Och då erkänner jag att jag använder helljuset, men aldrig vid den typen av omkörning du beskriver. Där är det ju bara att släppa gasen :D om man kommer fortare.
+1 på det. Sådana filbyten (utan varning eller koll i spegeln) är ju farliga :shock: Inte ovanligt på vägen Stockholm - Södertälje tycker jag, inte konstigt det smäller där dagligen...
Re: Omkörningar på motorväg
Postat: tis 14 jan 2014, 21:49
av joel80
Läste om en kvinna (finns nog män i samma kategori) som hade orsakat en krock vid filbyte, och då hon skulle förklara vad som hänt sa hon att hon blinkade för filbyte och väntade i tre sekunder innan hon bytte. :D
Kör jag på motorväg i laglig hastighet och närmar mig en lastbil eller liknande där en annan bil ligger bakom och kör saktare än mig blir jag irriterad om den föraren går ut så pass nära mig att jag behöver bromsa. Räcker det med att släppa gasen, vilket det oftast gör om avståndet är rimligt, blir jag inte lika butter, även om mina staplar tar skada av att behöva accelerera upp igen. :D
Re: Omkörningar på motorväg
Postat: tis 14 jan 2014, 22:13
av Malmstroem
Min förväntning är att om man väljer att lägga sig i vänsterfilen så ska man hålla den lagstadgade hastigheten och inte hindra annan trafik. Jag brukar ligga ganska prick på rätt hastighet på motorvägen. Jag finner det då något irriterande när någon hoppar ut framför mig för att sedan köra om en långtradare som körde 2 km/h långsammare än de -- utan att använda gasen för att komma förbi snabbare. Då har det hänt att jag använt helljuset.
De fåtal gånger som jag kör för fort på en motorväg och kommer ikapp någon som i lagstadgad hastighet kör om en annan bil så är det självklart att jag släpper på gasen och låter dem genomföra sin omkörning utan att komma för nära, blinka eller något annat.
Jag kan dock slå på blinkersen och helljuset på de som ligger kvar i vänsterfilen fastän det är tomt i högerfilen. Men det är liksom en annan diskussion.
Jag kör naturligtvis inte ut just framför någon som kör för fort i vänsterfilen. Om någon kommer ikapp mig när jag i lagstadgad hastighet genomför en omkörning får de vackert vänta tills jag på ett säkert sätt kan avsluta omkörningen och ta mig tillbaka till högerfilen. Har jag möjlighet brukar jag försöka öka hastigheten något för att underlätta för dem, men jag avbryter inte omkörningen.
Jag brukar inte sakta in för att jävlas. Jag kan inte se att två fel skulle göra ett rätt. Det kan vara så att den som kör för fort har en väldigt god anledning, och jag försöker vara hjälpsam i trafiken -- även om någon inte följer alla regler helt korrekt.
Re: Omkörningar på motorväg
Postat: tis 14 jan 2014, 22:39
av joel80
Malmstroem skrev:
Jag brukar inte sakta in för att jävlas. Jag kan inte se att två fel skulle göra ett rätt. Det kan vara så att den som kör för fort har en väldigt god anledning, och jag försöker vara hjälpsam i trafiken -- även om någon inte följer alla regler helt korrekt.
Du har tydligen bättre självkontroll än mig ibland.. Självklart blir inte två fel rätt.. :)
Jag vet att det inte är rätt, men lägger sig nån som kommer ikapp bakom en halv billängd bakom och blinkar med helljus brukar det rationella i mig försvinna.
Håller de lite bättre avstånd och visar hänsyn gör jag oftast som dig och om möjligt ökar lite för att snabba på min omkörning.
Re: Omkörningar på motorväg
Postat: tor 16 jan 2014, 19:43
av PaNi
joel80 skrev:Räcker det med att släppa gasen, vilket det oftast gör om avståndet är rimligt, blir jag inte lika butter, även om mina staplar tar skada av att behöva accelerera upp igen. :D
Precis vad jag tänkte skriva men såg att jag inte var ensam om åsikten. Självklar anpassar jag mig till andra trafikanter, men om någon går ut i vänsterfilen och missbedömer min fart så grovt att jag tvingas bromsa blir jag sur och visar mitt missnöje med ljud, ljus och ett provocerande kort avstånd i ett förmodligen meningslöst försök att uppfostra egoisten i den andra bilen. Släppa gasen tillfälligt må va hänt, men att bromsa, då är gränsen passerad.