[NCR]

Då jag till skillnad från min betydligt smartare hustru drack jag en rejäl kopp espresso efter maten ikväll kan jag inte få en blund i ögonen, därav sitter jag och skriver här.

Tänkte jag skulle berätta en kanske roande liten anekdot från förra vintern då jag tidigt en morgon skulle ner till gästparkeringen och hämta bilen....det var kallt och isen låg blank på parkeringsplatsen under den tunna snön. Då kommer jag gående och sjunger lite för mig själv "Vi kan spela, fiolioliolej, vi kan spela, basfiol och (ungefär här halkar jag och hojtar till) "KU*K". Varpå jag hör en röst som säger "så där går väl ändå inte den låten". En granne stod och skrapade sina rutor med ett stort flin i ansiktet....

[Ramon]

(R) (R) (R) (R) Hehe, kan tänka mig hur det kändes :D Din granne fick sig nog ett redigt skratt när han såg hela händelsen :lol:

[frilins]

OK, ni får en av mig, en som man egentligen kanske inte skulle berätta...
Frugan, jag och barnen var på väg hem från en bilresa i Tyskland och detta var då det inte fanns bro över Öresund.

Jag var väldigt pressad att hinna med sista båten hem för dagen, på denna tiden ägde jag min första campingbuss som var en folka.

Jag missade naturligtvis avfarten till Dragör och insåg efter en stund att jag kommit för långt, jag slängde upp bilen på en avfart från motorvägen och hamnade i höger körfält vid en ljuskorsning...

Medan jag väntade på att ljuset skulle slå om så kom jag på att passera igenom hela Köpenhamn var kanske inte en så väldigt ljus idé!?? :roll:

Så jag slog en snabb blick i backspegeln och i vänster sidospegel, tomt, en snabb backning här innan några fler bilar dyker upp så kan jag ta till vänster och köra ner på motorvägen igen och hitta rätt avtagsväg!

Sagt och gjort, backen i och full gas!!!

Smällen som kom efter endast en halv meter gjorde mig, minst sagt, överraskad och jag tänkte, inte stod där någon betonggris eller liknande... :???:

Frun skrek och ungarna såg vettskrämda ut, själv for jag ut ur bilen och får då se en liten, och jag menar liten, låg sportbil bakom.
I den sitter det ett par med uppspärrade ögon och inget mål i mun, trots att dom var öppna, stirrandes ut i tomma intet, efter en stund vaknade killen upp ur sin chock och jag fick bett om ursäkt.

Kan också berätta att hela tiden som vi pratade försäkringsbolag o.s.v. så gjorde hans fru inte en min utan fortsatte det tomma stirrandet ut genom vindrutan som om livet just passerat revy... :shock:

Har skrattat många gånger efteråt när jag funderat på vad dom tänkt då mina backlampor plötsligt tändes - huga :lol:

P.S. Min bil hade inte en skråma (kofångare i stål) men deras blev inte grann! 8)

[kaffe_koppen]

Jag kan berätta en lite grej också.
För något år sedan jobbade jag extra i en matbutik, och slutade då inte fören 21.00 på fredagskvällen.
När jag hoppat av tåget, tänkte jag gå in på en lite kiosk och köpa lite saker innan jag skulle gå hemmåt. Eftersom kiosken låg inne i väntrummet på tågstationen, så brukade dörrarna stå öppna in till kiosken. Eftersom klockan inte hunnit bli 22.00 ännu, vilket var den tiden som kiosken normalt stängde, så öppnade jag dörren och knallade in. Dörren stängde sig utav sig själv, och jag började plocka på mig saker som jag skulle ha.
När jag lastat upp allt på disken, knackat och ropat utan att någon kommit, så tänkte jag dra därifrån.
Dörren var låst.
Vafan tänkte jag. Dörren gick inte att låsa upp med ett sådant där vred utan man måste ha en nyckel för att få upp dörren. Jag gick runt i hela butiken, även bakom där personalen höll till och kollade efter ställen som man kunnde komma ut igenom. Fönstrena var igenbommade med galler, så där kom man inte ut.
Fan, det är ju så jävla typiskt att sånnt här ska hända just mig.
Efter att ha gått runt och funderat på vad fan jag ska hitta på, så måste jag ringa någon som kan släppa ut mig. Så jag ringer 112.:)
Efter ett tag kommer butiksägaren och två poliser som släpper ut mig.
Jag har inte riktigt vågat visa mig i den butiken den senaste tiden.
/MVH Steffe