joel80 skrev:Med mer vindkraft hade andelen timmar de är självförsörjande ökat. För att jämna ut dygnets timmar och öka på självförsörjningen ytterligare kan man bygga batteriparker. Det behöver/kan såklart inte vara den enda lösningen men det är helt klart en av de snabbaste och det kommer hjälpa priserna över lag även om det fortsatt kommer finnas höga toppar.
Batterier?! Konsekvensanalys? Planerbar elproduktion behöver inga batterier.
joel80 skrev:Du tänker väldigt linjärt när du räknar på vindkraftens utbyggnad. Det går enormt mycket fortare idag och ett vindkraftverk idag ger 15-20 ggr mer effekt än ett som sattes upp för 20-25 år sen.
Vindkraftens utbyggnadstakt räknade jag inte från dess start med något enstaka vindkraftverk utan när den totalt sett passerade 1 TWh. Ska man räkna alla åren innan dess så blir utbyggnadstakten väldigt låg. I dag är den högre, eller kunde åtminstone ha varit det. Om nu inte ekonomin i vindkraften varit så dålig att investerare drar sig för vindkraft. Man har ju minskat subventionerna till vindkraften och nu verkar det inte så intressant att bygga längre. Av ekonomiska skäl.
joel80 skrev:Enligt Energimyndighetens senaste kortsiktiga prognos kommer vindkraftens årliga elproduktion öka till 50 TWh till år 2025. Alltså ca 15-17 TWh på två år.
Det går ju inget vidare med det i verkligheten eller hur? En prognos är en prognos. Men utbyggnadstakten i praktiken är mycket lägre. Många orsaker till detta finns, huvudsakligen ekonomiska. Titta på situationen med vindkraftsparken Markbygden. Titta på havsvindsprojektet på Kriegers Flak.
Jag har samtidigt hört att Sveriges elanvändning ska öka med 2-3 ggr dagens nivå inom snar framtid. Det blir flera hundra TWh, upp till 400 TWh. Hur ska det gå till med bara vindkraft som är intermittent? Hur säkerställer man att den eleffekt till stor del också finns när den behövs. Inte bara elenergin. Batterier? Om man tar ett räkneexempel: 300 TWh per år blir blir drygt 34 GW medeleffekt utslaget per timme i hela landet som helhet. Det blir sannolikt högre på vintern än på sommaren. Men som ett snitt på årets alla timmar blir det ändå mycket stor medeleffekt. Hur detta ska hanteras av batterier är för mig en gåta. Även om det bara skulle vara en mindre del i några timmar per år. Även då skulle det bli helt ohanterligt med dagens batteriteknik. Även om det skulle finnas sådana batterier, hur ska de laddas upp när man utnyttjat dem? Samhället vill ju ha eleffekt parallellt med att batterierna upp efter att ha använts. Det kan ju innebära ännu högre effekttoppar. Resursåtgång för att tillverka sådana batterier blir sannolik helt ohanterlig.
Rent eltekniskt bidrar inte vindkraft på samma sätt som vattenkraft och kärnkraft. Även om alla kraftslagen producerar elenergi så inverkar dessa kraftslag olika på elnätet beroende på planerbarhet, geografisk placering, reaktiv effekthantering, svängmassa, kortslutningseffekt, etc.
Vattenkraften begränsas av totala tillrinningen och volymen i vattenmagasinet. Den fungerar utmärkt som både bas- och reglerkraft. Men tillrinningen sätter yttersta gränsen för hur mycket total elenergi per år som kan produceras. Volymen i vattenmagasinet jämte tillrinningen sätter gränsen för hur mycket reglerkraft som kan produceras.
Hade vi kunnat bygga ut vattenkraften både i norra och södra Sverige som täckte samhällets behov så hade vi ju inte behövt vare sig kärnkraft och vattenkraft.
När vi byggde ut kärnkraften så stod den för baskraft och minskade behovet av baskraft från vattenkraften. Då kunde vattenkraften användas för mer reglerkraft. Man placerade kärnkraften i södra Sverige eftersom en stor del av elanvändningen är i södra delen. Stamnätet behövde alltså bara hantera differensen mellan total elanvändning i söder och produktionen i söder. Eftersom både vattenkraft och kärnkraft är planerbara, stabiliserar elnätet, hanterar reaktiv effekt samt har stor svängmassa så kunde stamnätet utnyttjas närmare sina eltekniska gränser.
Nu har vi lagt ner kärnkraft i söder och ersatt med oplanerbar vindkraft både i norr och söder. Vindkraften hanterar dessutom inte reaktiv effekt och har ingen svängmassa. Detta innebär många konsekvenser. Överföringskapaciteten på stamnätet går ner samtidigt som behovet av att överföra el från norr till söder ökat. Framförallt momentana effektbehovet som behöver överföras har ökat. Men det går inte. Alltså blir det import från kontinenten.
Visst kan man bygga ut vindkraften för att avlasta vattenkraften som baskraft och öka reglerkraftskapaciteten. Men bara inom gränserna för tillrinningen och volymen i vattenmagasinen. Ska Sverige öka sin elanvändning till flera hundra TWh så måste vi ha mera baskraft. Vattenkraften ensam är inte ens i närheten av att klara detta. Att bygga elproduktion på oplanerbar vindkraft och batterier är en ren utopi. Man måste inse att mer planerbar baskraft måste byggas. Det går inte att bygga storskalig vattenkraft i södra Sverige. Vi vill inte ha kol, olja eller gas av klimatskäl. Geotermisk energi har vi inte heller. Förbränning av biobränslen i dessa storleksordningar är inte att tänka på av resursskäl. Det återstår bara kärnkraft. Om den byggs ut kraftigt kan man även bygga ut vindkraft så långe som samspelet mellan vindkraftens intermittens och vattenkraftens reglerkapacitet är inom vissa gränser. Ju mer kärnkraft som byggs, ju mer reglerkapacitet frigörs i vattenkraften som kan användas för att balansera vindkraft. Inom gränserna för tillrinning och volym i vattenmagasinen förstås.
- By Hasse53
- By bem
- By Jonas_latt