- sön 13 mar 2022, 10:24
#1492145
Tyskland har idag nått långt i denna omställning, så långt att intermittensen hos vindkraften ofta orsakar akut effektbrist där man helt beroende av rysk gas samt elimport från andra länder. Dessutom har detta hämmat, och fortsätter att hämma, Tysklands utveckling. Det ställde även till problem för Tyskland när väst ville införa sanktioner mot Ryssland pga Rysslands krig mot Ukraina.
Sverige har ännu inte nått så långt att intermittensen vindkraften orsakar akut effektbrist på samma sätt och i samma storleksordning som i Tyskland. Men redan nu syns tydligt konsekvenser. Sverige spås öka sin elenergiförbrukning till uppåt 300 TWh per år, dvs. drygt en fördubbling. Samtidigt har vi lagt ner mycket av vår planerbara produktion i form kärnkraft, men även andra planerbara kraftkällor. Vissa politiker vill fortsätta detta ytterligare och stänga all kärnkraft. Politikernas lösning är storskalig utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Då ökar intermittensgraden i absoluta tal kraftigt, och vi hamnar på samma ruta som Tyskland när det inte blåser.
Vattenkraften i Sverige ger mellan 50 TWh (torrår) upp till 80 TWh (våtår). Det räcker inte långt. Dessutom måste man förstå att energi på årsbasis inte är allt. Om intermittent kraft uteblir i stor skala blir det enormt stor effekt som måste ersättas vid den tidpunkten. Då hjälper det inte så mycket att man på årsbasis har tillräckligt med energi. Detta blir samhällspåverkande, det ställer stora krav på användarflexibilitet samt kommer att hämma tillväxt och samhällets utveckling. Redan idag är det så till viss del, men problemet kommer att växa kraftigt i takt med att man ersätter planerbar kraft med intermittent kraft. Det är ren matematik. Lagringsmöjligheter för en hel nations effektbehov/energibehov, på säsongsbasis blir inte lätt när det handlar om kanske 1/4 av 300 TWh i flera månader.
Jag ser aldrig att detta diskuteras på ett korrekt sätt i debatten. Jag vill faktisk veta hur våra politiker tänker kring detta. Det enda jag hör är att vi har tillräckligt med elenergi. Ja, det stämmer i nuläget på årsbasis. Men vi har redan nu återkommande effektunderskott, och med ökad intermittensgrad blir detta ohanterligt till slut. Frågan är om politikerna vet skillnaden mellan energi och effekt? Jag är tveksam.
Gällande utbyggnad av elkraftförbindelser så kan man enkelt säga att om man förstärker överföringen i Sverige från norr till söder, så kommer priserna i söder inte påverkas mycket. De går sannolikt ner något. Men i norr kommer de öka väldigt mycket. Enligt EU-regler är vi skyldiga att tillhandahålla viss del av överföringskapaciteten för handel med andra länder. Ju mera man bygger ut, ju mer av vår egen elenergi konkurrensutsätts med omgivande länder som driver upp priserna.
Slutligen, att slopa vetorätt för att våldföra sig på befolkningen anser jag vara ett förakt mot demokratin. Vi hade ett av världens bästa elenergisystem och som var i det närmaste fossilfritt, som man nu monterar ner med sämre tillgång, högre priser samt högre koldioxidutsläpp som följd. Att samma politiker nu vill ta bort lokalbefolknings rätt att säga nej till fortsatt försämring ser jag som helt orimligt. Det är helt enkelt ofattbart för mig att man överhuvudtaget diskuterar i sådana termer.
Funk skrev:Jämförelsen gällande vindkraftens "intermittens" här och i Tyskland haltar en aning då dom inte har någon vattenkraft att tala om och som sagt deras beroende av gas. Vi har runt 40-45% från vattenkraft vilket också är till hyggligt stor del magasinerbar.Tyskland har stängt ned mycket planerbar kraft som kolkraft och kärnkraft, och ersatt denna med intermittent kraft som vindkraft. Man har forcerat detta så mycket att man med vilja har med gas från Ryssland som en del i omställningen. Gerhard Schröder drev detta under sin tid och har mycket nära koppling till Putin. Angela Merkel fortsatte omställningen och forcerade nedstängning av kärnkraften ytterligare. Det är ingen tillfällighet att gasledningar mellan Ryssland och Tyskland byggts. Det är en viktig del i en omställningen eftersom ersättningskraft behövs med ökat inslag av intermittent kraft.
Personligen tycker jag att man får bygga ut ett par älvar/vattendrag till och sedan stoppa vetorätten för kommuner gällande vindkraft så är vi nästan hemma.. självklart bättra på stamnätet och sluta idiotin med sälja till kontinenten på det sätt man gör idag. Då menar jag prissättningsmässigt, d.v.s att högsta exportpriset är normerande för den interna marknaden.
/Thomas
Tyskland har idag nått långt i denna omställning, så långt att intermittensen hos vindkraften ofta orsakar akut effektbrist där man helt beroende av rysk gas samt elimport från andra länder. Dessutom har detta hämmat, och fortsätter att hämma, Tysklands utveckling. Det ställde även till problem för Tyskland när väst ville införa sanktioner mot Ryssland pga Rysslands krig mot Ukraina.
Sverige har ännu inte nått så långt att intermittensen vindkraften orsakar akut effektbrist på samma sätt och i samma storleksordning som i Tyskland. Men redan nu syns tydligt konsekvenser. Sverige spås öka sin elenergiförbrukning till uppåt 300 TWh per år, dvs. drygt en fördubbling. Samtidigt har vi lagt ner mycket av vår planerbara produktion i form kärnkraft, men även andra planerbara kraftkällor. Vissa politiker vill fortsätta detta ytterligare och stänga all kärnkraft. Politikernas lösning är storskalig utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Då ökar intermittensgraden i absoluta tal kraftigt, och vi hamnar på samma ruta som Tyskland när det inte blåser.
Vattenkraften i Sverige ger mellan 50 TWh (torrår) upp till 80 TWh (våtår). Det räcker inte långt. Dessutom måste man förstå att energi på årsbasis inte är allt. Om intermittent kraft uteblir i stor skala blir det enormt stor effekt som måste ersättas vid den tidpunkten. Då hjälper det inte så mycket att man på årsbasis har tillräckligt med energi. Detta blir samhällspåverkande, det ställer stora krav på användarflexibilitet samt kommer att hämma tillväxt och samhällets utveckling. Redan idag är det så till viss del, men problemet kommer att växa kraftigt i takt med att man ersätter planerbar kraft med intermittent kraft. Det är ren matematik. Lagringsmöjligheter för en hel nations effektbehov/energibehov, på säsongsbasis blir inte lätt när det handlar om kanske 1/4 av 300 TWh i flera månader.
Jag ser aldrig att detta diskuteras på ett korrekt sätt i debatten. Jag vill faktisk veta hur våra politiker tänker kring detta. Det enda jag hör är att vi har tillräckligt med elenergi. Ja, det stämmer i nuläget på årsbasis. Men vi har redan nu återkommande effektunderskott, och med ökad intermittensgrad blir detta ohanterligt till slut. Frågan är om politikerna vet skillnaden mellan energi och effekt? Jag är tveksam.
Gällande utbyggnad av elkraftförbindelser så kan man enkelt säga att om man förstärker överföringen i Sverige från norr till söder, så kommer priserna i söder inte påverkas mycket. De går sannolikt ner något. Men i norr kommer de öka väldigt mycket. Enligt EU-regler är vi skyldiga att tillhandahålla viss del av överföringskapaciteten för handel med andra länder. Ju mera man bygger ut, ju mer av vår egen elenergi konkurrensutsätts med omgivande länder som driver upp priserna.
Slutligen, att slopa vetorätt för att våldföra sig på befolkningen anser jag vara ett förakt mot demokratin. Vi hade ett av världens bästa elenergisystem och som var i det närmaste fossilfritt, som man nu monterar ner med sämre tillgång, högre priser samt högre koldioxidutsläpp som följd. Att samma politiker nu vill ta bort lokalbefolknings rätt att säga nej till fortsatt försämring ser jag som helt orimligt. Det är helt enkelt ofattbart för mig att man överhuvudtaget diskuterar i sådana termer.
낙타 S90 T4P MY20 + V40 T3 BA MY17 + Versys 1000 MY22
"What one learns one might forget. What one has understood one never forgets."
"What one learns one might forget. What one has understood one never forgets."