- sön 28 nov 2021, 02:31
#1476161
ILLIGARE ÄN FÖRR ATT KÖRA BIL
Nedanstående inlägg är ett klipp från en spalt som DN:s klimatredaktör Peter Alestig skrivit.
Inlägget är helt oredigerat, jag motstod frestelsen att lägga till mellanrubriker...
"Det är lätt att bli chockad när man besöker en bensinstation, särskilt om man inte gjort det på länge. Priset per liter är nu uppe och nosar på 18 kronor per liter på sina håll i Sverige. Någon minns kanske hur bensinen i slutet av 80-talet för första gången klättrade över 5 kronor. En smått otrolig skillnad vid en första anblick.
Men – man får inte låta sig luras av priset vid pumpen. Eller i alla fall inte avsluta analysen där.
För om man tittar på prislappen för att köra bil som helhet, utkristalliserar sig en helt annan bild. Där kostnaden i stället har sjunkit stadigt de senaste decennierna, trots skrämselhickan vid bensinmacken.
Orsakerna är flera. För det första har själva bilarna sedan slutet av 80-talet blivit mycket mer bränslesnåla. Dessutom har bilarna i sig blivit billigare.
Om man dessutom tar med aspekten att svenskarnas löner har stigit stadigt, blir slutsatsen tydlig: vi lägger allt mindre del av vår inkomst på bilkörande. När SvD Näringsliv räknade på saken för två år sedan, konstaterade de att svenskarna lade 35 procent mindre av sin inkomst på bensin 2016 jämfört med 1999.
Det är i och för sig ett genomsnitt, och det brukar påpekas att bilden är annorlunda för en del av dem som bor på landsbygden. De kanske inte har tagit del av lika stor reallöneutveckling eller haft råd att köpa en nyare bränslesnål bil.
Men en sammanställning från myndigheten Trafikanalys visar att de generella skillnaderna mellan landsbygd och tätort inte är så stora som man kan tro. Myndigheten har tittat på vilka bilar svenskarna faktiskt äger – totalt 4,3 miljoner bilar finns med i analysen – och jämför kostnaden för drivmedel per mil i olika geografiska områden, allt från mycket avlägsna landsbygdskommuner till storstadskommuner.
I alla regioner – från mycket avlägsen landsbygdskommun till storstad – har kostnaden för drivmedel minskat i relation till inkomsten sedan 2011.
Slutsatsen är tydlig: Det har blivit allt billigare att köra fossilbil. Nu blir det ännu billigare.
Och det gör sannolikt också att utsläppen från Sveriges största utmaning i klimatomställningen – transporterna – riskerar att öka, eller i alla fall inte minska lika snabbt. Pris är inte det enda som styr efterfrågan på fossila bränslen, men det påverkar. Därför gav Klimatpolitiska rådet, som utvärderar den samlade klimatpolitiken, redan i år rött ljus till regeringen när den valde att inte höja bensinskatten (varje år följer bensinskatten BNP, men i år pausades det).
Beslutet fattades med motivet att bränslepriserna vid pump skulle stiga ändå, som en följd av ökad inblandning av dyrare biodrivmedel. Nu blir det alltså mer än så – nu sänks skatten i stället. Räkna med rött ljus igen i nästa rapport från Klimatpolitiska rådet, även om sänkningen kanske får grönt ljus hos många besökare vid landets bensinpumpar."
Nedanstående inlägg är ett klipp från en spalt som DN:s klimatredaktör Peter Alestig skrivit.
Inlägget är helt oredigerat, jag motstod frestelsen att lägga till mellanrubriker...
"Det är lätt att bli chockad när man besöker en bensinstation, särskilt om man inte gjort det på länge. Priset per liter är nu uppe och nosar på 18 kronor per liter på sina håll i Sverige. Någon minns kanske hur bensinen i slutet av 80-talet för första gången klättrade över 5 kronor. En smått otrolig skillnad vid en första anblick.
Men – man får inte låta sig luras av priset vid pumpen. Eller i alla fall inte avsluta analysen där.
För om man tittar på prislappen för att köra bil som helhet, utkristalliserar sig en helt annan bild. Där kostnaden i stället har sjunkit stadigt de senaste decennierna, trots skrämselhickan vid bensinmacken.
Orsakerna är flera. För det första har själva bilarna sedan slutet av 80-talet blivit mycket mer bränslesnåla. Dessutom har bilarna i sig blivit billigare.
Om man dessutom tar med aspekten att svenskarnas löner har stigit stadigt, blir slutsatsen tydlig: vi lägger allt mindre del av vår inkomst på bilkörande. När SvD Näringsliv räknade på saken för två år sedan, konstaterade de att svenskarna lade 35 procent mindre av sin inkomst på bensin 2016 jämfört med 1999.
Det är i och för sig ett genomsnitt, och det brukar påpekas att bilden är annorlunda för en del av dem som bor på landsbygden. De kanske inte har tagit del av lika stor reallöneutveckling eller haft råd att köpa en nyare bränslesnål bil.
Men en sammanställning från myndigheten Trafikanalys visar att de generella skillnaderna mellan landsbygd och tätort inte är så stora som man kan tro. Myndigheten har tittat på vilka bilar svenskarna faktiskt äger – totalt 4,3 miljoner bilar finns med i analysen – och jämför kostnaden för drivmedel per mil i olika geografiska områden, allt från mycket avlägsna landsbygdskommuner till storstadskommuner.
I alla regioner – från mycket avlägsen landsbygdskommun till storstad – har kostnaden för drivmedel minskat i relation till inkomsten sedan 2011.
Slutsatsen är tydlig: Det har blivit allt billigare att köra fossilbil. Nu blir det ännu billigare.
Och det gör sannolikt också att utsläppen från Sveriges största utmaning i klimatomställningen – transporterna – riskerar att öka, eller i alla fall inte minska lika snabbt. Pris är inte det enda som styr efterfrågan på fossila bränslen, men det påverkar. Därför gav Klimatpolitiska rådet, som utvärderar den samlade klimatpolitiken, redan i år rött ljus till regeringen när den valde att inte höja bensinskatten (varje år följer bensinskatten BNP, men i år pausades det).
Beslutet fattades med motivet att bränslepriserna vid pump skulle stiga ändå, som en följd av ökad inblandning av dyrare biodrivmedel. Nu blir det alltså mer än så – nu sänks skatten i stället. Räkna med rött ljus igen i nästa rapport från Klimatpolitiska rådet, även om sänkningen kanske får grönt ljus hos många besökare vid landets bensinpumpar."
ROCKING A DUCK WITH A GRINING FACE ON A BLUE BIKE WITH STRAWBERRYS