Det finns tre modeller på syraprovare. Om vi tar den gamla som har funnits längst, så är det ett glasrör med en gummiboll i ena ändan och en slangpip i andra ändan. Du har säkert sett sådana någon gång? Man suger helt enkelt upp lite vätska ur battericellen med gummibollen. Inne i glasröret finns det en flottör som är kalibrerad med vikter. Den har också en skala som man kan läsa av. Det är så här att elektrolyten (Batterivätskan) får olika densitet beroende på hur mycket batteriet är laddat. Eftersom flottören har en bestämd vikt kommer ytan på vätskan att visa hur mycket laddning det finns i batteriet. Det finns som sagt en sifferskala, men ofta finns det också tre färgade fält, rött, gult och grönt där då grönt ligger inom det område som är godkänt eller fulladdat. Gult är ett mellanläge som kan tolkas "Lite OK, men ladda!" Och rött så, Katastrof! "Ladda omedelbart för Guds skull!"
Ett urladdat batteri tar skada och det är inte säkert att det går att rädda. Men man kan alltid försöka.
Samma funktion finns på några modernare apparater. Stor som en handflata ungefär och man gör på samma sätt där, suger upp lite vätska och ser var ytan markerar och läser av. Jag har aldrig haft tillfälle att prova den här modellen. Bara sett att dom finns. Dom fungerar säkert lika bra båda två och går att köpa på ett bilprylvaruhus för någon 50-lapp.
När man har gjort mätningen sprutar man tillbaka vätskan i den cell där man sög upp den. Tänk på att det är frätande syra så var försiktig och använd gärna skyddsglasögon och något plastförkläde eller motsvarande.
Det finns också ett optiskt mätinstrument. Man behöver bara en droppe som man lägger på en glasyta i något som skulle kunna liknas vid ett fickmikroskop. Sedan håller man instrumentet mot ljuset och tittar in i andra ändan på det. Då syns det på en skala hur laddningsnivån är. Samma instrument går för övrigt att använda till att mäta glykolhalten i kylarvattnet. Dessa instrument är markant dyrare än dom båda tidigare. Men dom går att köpa på samma ställen.
Liknade instrument som det första jag beskrev, glasröret med gummibollen, används också till glykolmätning, men flottören har en helt annan vikt, så man kan inte blanda dessa båda instrument. Om det kommer glykolvatten i batterivätskan så är den dessutom förstörd.
En fördel med dom här är att man kan se på en enskild cell om den är dålig. Det är ju 6 celler på ett 12 volt batteri. Om en cell avviker så är den dålig och bromsar upp strömkretsen i batteriet. Batteriet blir alltså inte bättre än den dåliga cellen även om dom övriga fem ligger på topp.
Nu skall man veta också att det är inte självskrivet i dag att man kan öppna cellerna på alla batterier. Det kan vara ett slutet batteri eller till och med ett gelebatteri. Batterivätskan är i form av en gele och är helt innesluten. Sådana batterier mäter man enklast med en multimeter.
Här är en bild som kan vara bra att spara. Skriv gärna ut den.
Mycket talar för sig själv. Men vi skall förklara ordet Vilospänning. Det är så att när man har kört sin bil, kanske på motorväg eller något annat högvarvigt sammanhang så har ju generatorn fått ge full effekt under lång tid, t.ex 14,3 volt. Så stannar vi bilen och parkerar den. Om vi omedelbart går och mäter på batteriet då så skall vi till våran förvåning upptäcka att batteriet visar över 14 volt! Ett 12 volts batteri är på 14 volt! :shock: Detta beror på att det finns en del "överskottsenergi" just när vi har stängt av motorn. Det sjunker ganska snabbt neråt och efter ca en halvtimma eller så, är batterispänningen nere på 12,7 volt. Det är max
vilospänning och ett friskt och fulladdat batteri skall hålla sig där.
Vi kan säga lite om laddspänning från generatorn också. För att laddströmmen skall stanna i batteriet när generatorn snurrar, så måste laddspänningen vara minst 13,8 volt. Allt därunder förbrukas bara i lampor, fläktar och pumpar etc. etc. i bilen. Det stannar inte i batteriet. Om man kontrollmäter laddningen medan generatorn snurrar så är den siffran 13,8 volt viktig att veta.
Medan jag ändå är igång skall vi också påpeka att ett fulladdat och friskt batteri tål kyla mycket väl. Det har alltid hetat att batterier inte tål kyla. Men det är fel. Om ett batteri står i värme så laddas det ur mycket fortare och livslängden förkortas. Så om man t.ex har ett batteri i sin båt eller gräsklippartraktor etc. etc. Så skall man inte ta in det batteriet inomhus under vintern. Det kan mycket väl stå i ett kallgarage eller annat utrymme
bara det är laddat hela tiden. Den teoretiska livslängden för ett bly-syrabatteri som har skötts exemplariskt beräknas till 10 år.
- By Dannnee