Sveriges Volvoforum

Har du vart med om någonting roligt/mindre roligt som du vill dela med dig av? Tipps till oss andra för att undvika samma sak kanske? (vad hände, hur löstes det)

Någon skrämmande/otäck situation?
Något som gjorde din dag?
En sån därn "Va i *elvet???"
:-O) :-(O) :roll: ?:-/ ??:-/ (S) (N) :twisted: :!: :?: :shock:
Eller någonting över huvud taget som du träffat på i trafiken som du vill dela lite :D

GOD JUL & GOTT NYTT ÅR
//Kamlo

Jag skall berätta en händelse som inte är någon incident eller liknande tillbud.
För ca 10 år sedan hade vi varit på något utejobb och vi skulle åka tillbaka till firman. Min jobbarkompis körde och han hade en Audi av något modellnummer som jag inte kommer ihåg nu. Vi närmade oss ett rödljus på en dubbelfilig väg i ett ytterområde i Sthlm. Framme vid vid rödljusen stog redan två bilar i varsin fil. Den ena var en BMW och även där sviker mitt minne mig på modellnumret. Den andra var en Rolls Royce. Och jag påpekade just för min jobbarkompis att detta kunde bli en fight om dom båda bilisterna framför oss var på det humöret.
Och mycket riktigt, när det slog om till grönt "tände det till" för dom båda i prestigebilarna. Även min jobbarkompis tryckte till på gasen, kanske inte till 100%, men han körde avancerat i alla fall. Men dom andra, jo, Rollsen försvann långt i fjärran framför BMW'n. Eftersom min jobbarkompis pressade Audin en hel del, så måste BMW-föraren ha pressat ännu mera då vi blev "sist". Men det var på något sätt roligt att se den stora, fyrkantiga Rollsen dra iväg så det nästan "slog gnistor om däcken".
Visserligen är det väl BMW som äger Rolls Royce i dag, och gjorde det redan då (?), men Rollsen satte "chefen på plats".

Er "resande servicetekniker" på jobbet (numera pensionär men kör fortfarande amerikanare, Chrysler 300) gjorde alltid all service själv på sina bilar. Detta var på den tiden när du fick "milpengar" för körda mil och fick betala allt annat själv. Han körde i mitten på -70-talen med en Pontiac GTO -69 med (tror jag) 325hk. Han var på väg på semester med frun och vid ett stoppljus hemmavid rullade det upp 2 "småpågar" i farsans nya Volvo 164 E-modellen. Dom hade nog jättekul när dom med fullt varv accade ifrån honom. Efter 2 stoppljus tröttnade han och vid det 3-dje ( i en lätt uppförs backe) gav ha "järnet" och körde ifrån Volvon som ingenting, med semesterpackad bil och husvagn efter. Han pratade både ofta och gärna om detta i många år efter. Han köpte nästan ny bilar med dåligt andrahands värde och mekade själv och hade många roliga och ganska ovanliga bilar, bl.a Jaguar XJ6, Citroen SM och en Morris Marina!!! Jaguaren behöll han och helrenoverade i mitten på -80 talet och kom 2-a i Norrviken Trädgårdas bilutställning i början på -90 talet

Mvh
Lennart

Jag var med firmaskåpet påväg ut till kund. Tvåfilig väg ut ur centrum, en bit utanför förgrenar sig höger fil medan vänster fortsätter rakt. Jag skulle rakt. Nu råkade det sig så att höger fil var tom så jag ställde mig där och tänkte att jag kliver på lite och hinner före kön så jag får byta fil ifred längre fram.

Killen i vänster fil tålde tydligen inte att en skåpbil hade mer bråttom än honom. Han hade frakligt mycket snabbare bil än mig (det krävs inte mycket) och höll jämna steg med mig hela tiden. Vi var båda uppe i körkortsvidriga hastigheter när det faktiskt blev akut med filbyte, så jag trängde mig in någon meter framför honom och fick en tutkonsert som tack.

Visst gjorde jag fel, jag kunde ju ha klivit av och gått in bakom honom istället. Men det känns som att ge sig mot en fullblodsidiot för han såg precis vad jag höll på med och försökte förhindra det.

På väg till jobbet för nån månad sen och skulle svänga av vägen och in på en tvärgata. Precis när jag skulle svänga ser jag att de står med en grävmaskin och blockerar tvärgatan en bit in på gatan. Avbryter således min manöver (slog av blinkersen) och fortsätter rakt fram. Dock hann det dyka upp ett fordon bakom som nu låg alldeles inpå mig och började tuta hela tiden medan jag åkte i godan ro framöver för att ta av på nästa möjliga gata som skulle leda mig till jobbet. Han gav sig inte tuta trots att det nu gått ett hundratal meter och han verkade väldigt otålig så jag bromsa in något då jag nu börja bli lite irriterad varvid den bakomliggande då försökte sig på en omkörning mitt i morgonrusningen. Men då blev det för mycket så jag blinka att jag skulle svänga och sen tog jag en lite vid sväng aningens ut i vänster körbana bara för att lugna ner föraren bakom (så han ej kunde tränga sig förbi). Ja jösses nu tuta han som besatt och hytte med nävarna så jag tror han inte styrde sin bil på ett kontrollerat sätt längre. Jag svängde lugnt av på gatan och undrade vad som hände egentligen med den föraren som låg bakom mig? Så otåliga medtrafikanter är ovanligt. Somliga skall då bara fram till varje pris och tål inte minsta avvikelse från normal körning.
Den som låg bakom mig som en kardborre såg troligen inte att gatan var blockerad som jag först ville in på, så han uppfattade gissningvis att jag var en vel-petter som blinka och skulle svänga av men sen ångra sig och körde vidare. Hur som, inte alltid man förstår varför man gör som man gör i trafiken om man inte ser orsaken till ett visst handlande. Lite tålamod och tolerans i trafiken skadar aldrig, även om jag själv visa lite dålig tolerans en stund där men det finns gränser även för mig.

/Bo

En riktig "WTF -situation" jag plötsligt minns... Algeriet, 1985. Deras "riksetta" bestod av hjulspår i öknen bredvid vägbanan, eftersom vägbanan var mera ojämn än själva marken runtomkring. Vissa hjulspår tog fiffiga genvägar runt små bergknallar och gick ihop med vägen en bit längre fram. Jag hade kört timmavis utan att se en bil. Följde det "bästa hjulspåret" runt en kulle, nedför en backe och skulle återgå till själva vägen ("från vänster") och tänkte väl inte att det skulle dyka upp nåt annat fordon just då och åkalla högerregeln. Men det gjorde det... Och jag tittade inte... En tankbil i minst dubbla min fart (minst 60 :shock: ) från höger. Tack och lov var han vaken och hans tuta fungerade fint... Det vara bara att snäva upp svängen och fortsätta ut till vänster om vägen igen (ingen större skillnad). Det hade ju varit lite kymigt att försöka bortförklara en sammanstötning där... Dagen enda två bilar på den vägen... :roll:

Den här händelsen utspelade sig för drygt 30 år sedan, närmare bestämt den 19 maj 1982. Dagen då jag fick mitt körkort. :D Det här hände alltså under själva uppkörningen.
Jag tillsammans med den här av staten utsedde mannen hade kört ut till flygplatsen några km utanför staden där det här utspelade sig och var på väg tillbaka in till stan igen. Jag körde på E22:an och skulle svänga in mot stan och som sig bör (som man gjorde på den tiden :twisted: ) blinkade jag. I samma stund som jag fällde ner blinkersspaken kom jag på att det var aningen tidigt. Samtidigt som jag tyckte att det var tokigt att fälla tillbaka blinkersspaken. Hur eller hur så sa den här mannen lite (mycket) spydigt till mig följande:
-Ska du in på parkeringen där? (Det låg en parkering precis när jag började blinka med bilen)
-Nej, svarade jag då. Men det är bättre att blinka för tidigt än för sent, drog jag till med.
-Här ska du inte komma och göra dig uppkäftig mot en som är vägarnas konung, sa han då, speciellt inte med det lilla du har i huvudet! :-O)

Märkligt nog behöll jag sinnesnärvaron och fick mitt efterlängtande körkort.

I julhelgen (mycket trafik)smög en norskreggad ny audi upp bakom mig på e18. Jag låg ganska tätt bakom en annan v70 som körde lite för långsamt i vänstra filen. Plötsligt blinkar den norska audin med heljusen och jag hinner tänka att han har säkert extremt bråttom så jag gled över i högra filen eftersom en lucka fanns. Audin bränner om men fastnar såklart bakom bilen jag låg bakom, så jag glider upp tätt bakom audin eftersom jag inte vill sakta ner till tempot i högerfilen. Audin märker att volvon framför honom inte tänker släppa förbi honom(troligen en lite oerfaren kvinnlig förare) liksom inte heller jag blev framsläppt så norrmännen glider över i högerfilen så jag får tillfälle att kör om honom , vilket jag gör. Försöker få ögonkontakt med norrmannen men han undviker mig aktivt.

Varför i helvete gör man som han gjorde? Stressblinkar, blir förbisläppt, har helt plötsligt inte så bråttom längre utan slår av på tempot. Jävla idiot.

niklasj skrev:I julhelgen (mycket trafik)smög en norskreggad ny audi upp bakom mig på e18. Jag låg ganska tätt bakom en annan v70 som körde lite för långsamt i vänstra filen. Plötsligt blinkar den norska audin med heljusen och jag hinner tänka att han har säkert extremt bråttom så jag gled över i högra filen eftersom en lucka fanns. Audin bränner om men fastnar såklart bakom bilen jag låg bakom, så jag glider upp tätt bakom audin eftersom jag inte vill sakta ner till tempot i högerfilen. Audin märker att volvon framför honom inte tänker släppa förbi honom(troligen en lite oerfaren kvinnlig förare) liksom inte heller jag blev framsläppt så norrmännen glider över i högerfilen så jag får tillfälle att kör om honom , vilket jag gör. Försöker få ögonkontakt med norrmannen men han undviker mig aktivt.

Varför i helvete gör man som han gjorde? Stressblinkar, blir förbisläppt, har helt plötsligt inte så bråttom längre utan slår av på tempot. Jävla idiot.

För att folk är som dom är.

Samma sak när man ligger bakom plogbilar.

Förra vintern låg jag nästan först i kön bakom 2 plogbilar på E4:an mellan Uppsala och Gävle. Jag låg i högerfil eftersom jag körde buss och hade inge bråttom alls. Var fullt med bilar i bägge körfälten men ändå ser jag en skoda komma körandes i vänsterfil och blinkar på alla hela tiden för att få komma om. Förstår inte varför man ska ha så bråttom. Var ute i god tid istället.

Man kommer ju ändå inte om plogbilarna ändå. Dom som försöker brukar oftast avbryta sina försök eftersom den plogbil som ligger främst brukar ju ha en plog som går ganska långt ut i högerkörfält. :D