joel80 skrev:Om man tidigare under året kunnat spara med i Motala/Vättern hade man när det blev problematiskt troligen haft vatten nog att släppa på.
Som både Mwi och jag redan antytt finns det ju inte sällan en och annan liten hake (
"tänkte inte på det") med de lösningar på våra elförsörjningsproblem som du så oförtröttligt uppfinner.
Du föreslog att man kunde lösa situationen med det alltför låga vattenståndet i Göta kanal i april i år genom att använda solel på dagarna istället för vattenkraft så att vattnet kunde sparas. Haken var i det fallet att man var tvungen att släppa på så mycket vatten det bara gick dygnet runt för att inte vattenståndet skulle bli för lågt för båttrafiken i kanalen nedströms från Motala.
Nu föreslår du istället att man kunnat spara mer tidigare under året. Det är förstås en lysande (sic) lösning att använda den myckna solel vi har potential för under vinterhalvåret för att spara på den vattenkraft som vi ju alls inte behöver så mycket av under den delen av året, särskilt inte i ett läge där vi gjort oss av med kärnkraften som ju bara ställer till förtret och som vi ju egentligen inte behöver alls, särskilt inte vintertid.
Alternativt kan man förstås börja spara bums så snart krisen i april är över. Under sommarhalvåret är det ju både dålig tillrinning och låg nivå i vattenmagasinen så då finns det ju hur mycket lagringskapacitet som helst att ta i anspråk.
Eller finns det möjligen någon liten hake även i dessa förnämliga lösningsförslag ...?
joel80 skrev:Jag har inte universallösningen på kärnkraftsproblemet.
Ja det är rätt uppenbart att så är fallet.
joel80 skrev:Men lägger man lika mycket pengar på att bygga ut vindkraften öve hela landet som det kostar att bygga ett kärnkraftverk har vi kommit en bit på vägen. Kan du visa mig någon dag då det inte blåst någonstans i landet eller vid havet (där många vindkraftverk kommer stå)?
Enligt tillgänglig veckostatistik var den nationella veckoproduktionen i fjol som lägst ca en sjättedel av den genomsnittliga och ca en tolftedel av det högsta noterade veckovärdet. Räknat på dygn istället för vecka är variationen med all säkerhet ännu större.
joel80 skrev:Vindkraftverk har också bättre förutsättningar för att lokalt då lagra i batterier till tidpunkter då det inte blåser just på den platsen. Det är ju då inte energi som behöver lagras för långtida användning utan bara under den tiden de inte blåser, eller för att jämna ut när det blåser "för mycket" så att vi inte får överproduktion i nätet.
Ja det går förstås utmärkt att spara någon eller några veckors produktion från ett vindkraftverk i batterier.

Det krävs ju bara ett batteri på sisådär 600 MWh (motsvarande ca 6.000 Teslor med det största tillgängliga batteriet på 100 kWh) för att lagra veckoproduktionen från ett sådant kraftverk när det går för fullt.

Skulle vi ersätta kärnkraften med vindkraft landar vi på i runda slängar 5 TWh batterikapacitet (motsvarande ca 50 miljoner batterimaxade Teslor) för en fullskalig veckoproduktion totalt sett och det låter ju alls inte oöverkomligt det heller.

Fast många batterier blir det. Sisådär 400 miljarder celler.
joel80 skrev:Och oavsett vad Andersuw försöker klämma fram med oväsäntlig detaljkritik (också klassisk trollretorik)
"Detaljkritik", det vill säga att noggrant och systematiskt granska motpartens påståenden punkt för punkt och med hjälp av relevanta och faktamässigt hållbara argument tillbakavisa dem när de visar sig vara ohållbara eller sakna relevans är knappast oväsentligt om man vill skilja agnarna från vetet och komma fram till en någotsånär korrekt verklighetsförståelse. Något med "trollande" att skaffa har sådan detaljkritik inte heller. Tvärtom är den ett effektivt redskap för att avslöja såväl det som andra lumpna tricks.
joel80 skrev:så har vi en stor lagringskapacitet i våra svenska vattendammar, som de flesta år inte utnyttjas i närheten till max. Det finns stot potetial för att med ökad produktion av vind och sol kunna spara mer vatten under sommaren och hösten för att kunna ha bättre fart på vattenkraften under vintern.
Dessa påståenden får mig osökt att resa ett antal frågor varav somliga tillhör dem i den långa raden av för dig besvärande frågor som jag ställt i den här tråden och som du av någon anledning ständigt undvikit att ens försöka besvara.
1. Har du någon uppfattning om vilken fyllnadsgrad i vattenmagasinen man normalt tillåter för att inte riskera en mer eller mindre ohållbar situation eller onödigt slöseri med vatten?
2. Har du någon uppfattning om hur nära den gränsen vi genomsnittligt sett ligger under den del av året då nivån är som högst?
3. Hur tänker du dig att vi skall klara av vår lagring av den förnyelsebara intermittenta elen från sol- och vindkraft vid de tillfällen då vi hamnar på eller rentav över den gränsen?
4. Hur tänker du dig att vi skall klara av att producera tillräckligt mycket el en kall vintervecka när kärnkraften är avvecklad, solen knappt skiner och vinden knappt blåser?