- fre 28 dec 2012, 14:47
#712003
Det viktigaste är personsäkerheten. Allvarliga ögonskador / blindhet kan bli följden om man får svavelsyra i ögonen. Jag har varit med om batteriexplosion och blev lomhörd i en dag med pipande ljud i örat som var närmast batteriet. Perforerade stövlar samt fräthål i kläderna blev resultatet av plastbitar från höljet som flög omkring samt stänkande svavelsyra. Batteriet var inte monterat i något fordon utan stod på marken. Men inga skador i ansiktet som tur var.
Allt snack om "Verkligheten" och att det går bra att koppla pol-pol är helt betydelselöst den dagen det smäller. För det kan det nämligen göra, i Verkligheten. Men det smäller ju inte så ofta så vissa tycker väl det är ok att chansa. ??:-/
De viktigaste instruktionerna vid starthjälp med kablar är att bilarna inte får röra vid varandra för att förhindra att strömkretsen sluts redan när pluskabeln kopplas, och att minuskabeln ska anslutas till chassi en bit bort från det urladdade batteriet.
Detta har i huvudsak två skäl:
1. Att gnistbildningen inte ska uppstå precis i närheten av batteriet och därmed minska risken för explosion
2. Att man ska kunna ha ett visst fysiskt avstånd mellan batteriet och känsliga kroppsdelar (huvudet, ögon, öron, händer, fingrar).
Man bör vända bort ansiktet vid kopplingsarbetet. Kraften i en batteriexplosion är mer än tillräcklig för att avlägsna ett finger från handen. Det är viktigt med visst fysiskt avstånd till det urladdade batteriet man sluter strömkretsen. Egentligen skulle även ögonskydd och hörselskydd behövas, men hur många har det? Själv tar jag på mig skyddsglasögon när jag hanterar batterier planerat. Men när man är ute och hjälper någon på vägen så slarvar jag med detta, men jag vänder alltid bort ansiktet.
När det gäller det tekniska om hjälpande bil ska vara igång eller inte när startförsök görs så finns tyvärr ingen garanti hur man än gör. Det finns en liten risk för skador på elsystemet oavsett hur man väljer att göra. Orsaken är de transienter som uppstår när laddningsregleringen försöker kompensera för den plötsliga laständringen, laständringar som sker utan förkompensering samt vid själva kopplingsarbetet. Dagens bilar har mycket kraftiga generatorer. Det är inte ovanligt med storlekar på 180 Amp. Därtill finns en massa elektronik som är känslig för överspänningar. Laddningsregleringen är mjukvarustyrd och tar ofta hänsyn till när en last kopplas in/ur lite i förväg mjukvarumässigt så att bättre reglering erhålls. Exempel kan vara vid tillslag av helljus så vet mjukvaran om att föraren begärt tillslag och laddningsregleringen kan kompensera för laständringen nästan samtidigt som lasten ändras istället för efteråt. Detta förbättrar laddningsregleringen betydligt. Själv brukar jag efter att ha kopplat kablarna starta hjälpande bil på förhöjt varvtal någon minut, sedan stanna den och därefter starta bilen med det urladdade batteriet. Den energimängd som hinner utjämnas mellan batterierna när båda bilarnas motorer är avstängda är försumbar i sammanhanget om tiden endast är några minuter. Men som sagt det är ingen garanti för att inget händer. Vid bortkoppling får man ju laständring oavsett. Man kan säkert lika gärna argumentera för att hjälpande bil ska vara igång under startförsöket. Det viktigaste i alla lägen är att man tänker på personsäkerheten.
낙타 S90 T4P MY20 + XC40 T2 MA MY21 + Versys 1000 MY22
"What one learns one might forget. What one has understood one never forgets."