Moderator: Moderatorer
- tor 01 mar 2018, 10:40
#1235838
Jag brukar dra ur kupevärmaren och ohm mäta mellande två mindre polerna där fram.
Den grövre är skyddsjord, och ska inte ha kontakt med någon av de andra två, men god kontakt med bilens metall.
(Kan vara bra att testa också, speciellt om en jordfelsbrytare löser ut i ett kör)
Är det oändlig resistans (avbrott) mellan de två mindre, är värmeelementet paj. (Jag vet inga siffror, men några hundra ohm borde det vara, kanske)
Är det för lite resistans är det kortslutning, men då går i regel säkringen, så då är den ju uppenbart paj.
Har man en laddare, vattenpump eller annat extratillbehör som också drivs av 230v, måste det också kopplas ur för denna mätning.
Orginalmonterade elmotorvärmaren har inget sådant.
Har du ingen multimeter, kan du ju bara ha värmen i två timmar, och sen lägga handen på motorn.
Borde då vara något varmare än övrig stål under huven, men särskilt varm blir den inte.
Men tillräckligt gör att göra stor skillnad vid start.
Start i -30 blir som start i -10 ungefär....
Tiden är en viktig faktor.
30min gör ganska försumbar skillnad i riktig kyla, men betydligt bättre än inget.
2tim blir skillnad.
Personligen tycker jag ändå kupevärmaren är viktigast. :D
Den grövre är skyddsjord, och ska inte ha kontakt med någon av de andra två, men god kontakt med bilens metall.
(Kan vara bra att testa också, speciellt om en jordfelsbrytare löser ut i ett kör)
Är det oändlig resistans (avbrott) mellan de två mindre, är värmeelementet paj. (Jag vet inga siffror, men några hundra ohm borde det vara, kanske)
Är det för lite resistans är det kortslutning, men då går i regel säkringen, så då är den ju uppenbart paj.
Har man en laddare, vattenpump eller annat extratillbehör som också drivs av 230v, måste det också kopplas ur för denna mätning.
Orginalmonterade elmotorvärmaren har inget sådant.
Har du ingen multimeter, kan du ju bara ha värmen i två timmar, och sen lägga handen på motorn.
Borde då vara något varmare än övrig stål under huven, men särskilt varm blir den inte.
Men tillräckligt gör att göra stor skillnad vid start.
Start i -30 blir som start i -10 ungefär....
Tiden är en viktig faktor.
30min gör ganska försumbar skillnad i riktig kyla, men betydligt bättre än inget.
2tim blir skillnad.
Personligen tycker jag ändå kupevärmaren är viktigast. :D
Kör inte Volvo själv länge men har mekat med åtskilliga och i relativt färskt minne.
- tor 01 mar 2018, 13:40
#1235878
Ett par kompletteringar till MickeM's inlägg som i och för sig är rätt, men jag har några andra uppgifter också. Jag har en V70 2.0F -08. Det är en fabriksmonterad motorvärmare av doppvärmartyp på den. Den är på "bara" 418 Watt. Förr var alla motorvärmare på 500 Watt eller mer. Jag har egna funderingar om detta som jag återkommer till.
För ett par år sedan gjorde jag ett experiment. En vinterdag som det var ganska kallt, -17°C kopplade jag in motorvärmaren. Jag lät den sitta i mer än ett dygn. Visserligen hade temperaturen stigit till bara några minusgrader, men det var kallt då också. Jag mätte på motorblocket med en IR-termometer. Det var 30°C. Det motsvarar ju i och för sig en tämligen varm sommardag, så det är ju inte fel det heller. Det startar motorn lätt på utan bekymmer.
Men först lite om Ohmmätningen. Man mäter på värmaranslutningen och kopplar bort övrig eventuell utrustning, som MickeM sa. Och alltså Ohmmäter. Effekten, Watt får man då räkna fram med formeln: P=U2/R. P är effekten i Watt. U2 är spänningen, volten i kvadrat, alltså 230 x 230 = 52900. Den summan delar man med motståndet, R, Ohm, som man har mätt upp i kontaktstiften. Svaret blir effekten, P, Watt på värmaren.
Nu mina funderingar: Förr på förgasarbilarnas tid ville man ju helst ha drifttemperatur i motorn från en motorvärmare. 90 - 100°C. Jag tror inte man vill ha det i dag, för om man har det i motorblocket, så tror tempgivarna och styrdatorn att motorn är "helvarm" och ställer in blandning och tändningen efter det. Sedan kör vi några hundra meter och då kommer det helt plötsligt iskallt polarhavsvatten från kylaren när vattnet börjar röra på sig. Styrdatorn blir säkert stressad och högst förvirrad och vet inte ut eller in (varmt eller kallt)? Därför lägger man sig på en lägre nivå i motorvärmarna i dagens bilar, tror jag (?)
Hypotes nr 2: Värmetråden i en motorvärmare är ju ganska kort. Det går förhållandevis mycket ström Ampere, i en tråd som kanske är 15 - 20 cm lång. Tänk ett elektriskt element i någon bostad på 400 Watt. Det kan ha en värmetråd som är ett par meter lång och det kan stå tillkopplat många dygn i sträck utan problem. Det blir knappast några problem med överhettning där. Medan värmetråden i bilen måste ha svalt vatten som "kyler" tråden hela tiden. Skulle det börja koka lokalt runt värmaren så brinner den av ganska omgående. Ångblåsor kyler inget. Det gör däremot strömmande svalt vatten. I våra moderna motorer har man jagat vikt och utrymme och gjort kylkanalerna runt cylindrarna och förbränningsrummen minimalt stora. Det är alltså dålig självcirkulation i trånga kanaler. Därför har man lagt sig på en lägre effektnivå på motorvärmarna för att minska risken för att bränna upp motorvärmartråden, tror jag (?)
För många år sedan hade jag en Volvo 140. Det blev så att den fick ett antal tvåor på beskitningen. På denna tiden betydde tvår: Måste repareras före nästa besiktning eller "Flygande Poliskontroll". Det fanns sådant då. Eftersom vintern närmade sig och jag bodde så att jag kunde åka kollektivtrafik till jobbet, så ställde jag av bilen och försökte fixa några av felen. Då hade jag även tillgång till motorvärmeuttag på parkeringsplatsen. Jag kopplade in min bil och lät den stå så. Efter ett par veckor hade motorvärmaren brunnit upp. Jag bytte motorvärmare till en nyköpt för jag tänkte att "Det var nog en gammal värmare som hade hängt med ett antal år" Den brann också upp efter ett antal veckor! Jag bytte igen och vet numera att motorvärmare är bara tänkta att fungera i 2 - 3 timmar åt gången. Aldrig på långtid. 2 - 3 timmar är ju också vad kopplingsuren brukar vara inställda på, så det finns ett samband där.
Naturligtvis brinner dom inte upp första dygnet om man råkar glömma att bilen är värmekopplad men låter bilen stå. Det är viktigt att komma ihåg och att bara använda när det behövs. Då håller värmarna över längre tider.
Så en avslutning: V70 2.0F, "Den måste väl alltid ha motorvärmare?" Detta är också några år sedan, Det var vinter och iskallt. Jag glömde eller förträngde att koppla in motorvärmaren. Nästa morgon var det -27°C. Bilen startade som den alltid har gjort, utan problem. Jag kör alltid på E85. Jag har aldrig tankat något annat i den bilen, som jag snart har haft i 8 år, eller har kört över 10 000 mil om man vill räkna på det i stället.
För ett par år sedan gjorde jag ett experiment. En vinterdag som det var ganska kallt, -17°C kopplade jag in motorvärmaren. Jag lät den sitta i mer än ett dygn. Visserligen hade temperaturen stigit till bara några minusgrader, men det var kallt då också. Jag mätte på motorblocket med en IR-termometer. Det var 30°C. Det motsvarar ju i och för sig en tämligen varm sommardag, så det är ju inte fel det heller. Det startar motorn lätt på utan bekymmer.
Men först lite om Ohmmätningen. Man mäter på värmaranslutningen och kopplar bort övrig eventuell utrustning, som MickeM sa. Och alltså Ohmmäter. Effekten, Watt får man då räkna fram med formeln: P=U2/R. P är effekten i Watt. U2 är spänningen, volten i kvadrat, alltså 230 x 230 = 52900. Den summan delar man med motståndet, R, Ohm, som man har mätt upp i kontaktstiften. Svaret blir effekten, P, Watt på värmaren.
Nu mina funderingar: Förr på förgasarbilarnas tid ville man ju helst ha drifttemperatur i motorn från en motorvärmare. 90 - 100°C. Jag tror inte man vill ha det i dag, för om man har det i motorblocket, så tror tempgivarna och styrdatorn att motorn är "helvarm" och ställer in blandning och tändningen efter det. Sedan kör vi några hundra meter och då kommer det helt plötsligt iskallt polarhavsvatten från kylaren när vattnet börjar röra på sig. Styrdatorn blir säkert stressad och högst förvirrad och vet inte ut eller in (varmt eller kallt)? Därför lägger man sig på en lägre nivå i motorvärmarna i dagens bilar, tror jag (?)
Hypotes nr 2: Värmetråden i en motorvärmare är ju ganska kort. Det går förhållandevis mycket ström Ampere, i en tråd som kanske är 15 - 20 cm lång. Tänk ett elektriskt element i någon bostad på 400 Watt. Det kan ha en värmetråd som är ett par meter lång och det kan stå tillkopplat många dygn i sträck utan problem. Det blir knappast några problem med överhettning där. Medan värmetråden i bilen måste ha svalt vatten som "kyler" tråden hela tiden. Skulle det börja koka lokalt runt värmaren så brinner den av ganska omgående. Ångblåsor kyler inget. Det gör däremot strömmande svalt vatten. I våra moderna motorer har man jagat vikt och utrymme och gjort kylkanalerna runt cylindrarna och förbränningsrummen minimalt stora. Det är alltså dålig självcirkulation i trånga kanaler. Därför har man lagt sig på en lägre effektnivå på motorvärmarna för att minska risken för att bränna upp motorvärmartråden, tror jag (?)
För många år sedan hade jag en Volvo 140. Det blev så att den fick ett antal tvåor på beskitningen. På denna tiden betydde tvår: Måste repareras före nästa besiktning eller "Flygande Poliskontroll". Det fanns sådant då. Eftersom vintern närmade sig och jag bodde så att jag kunde åka kollektivtrafik till jobbet, så ställde jag av bilen och försökte fixa några av felen. Då hade jag även tillgång till motorvärmeuttag på parkeringsplatsen. Jag kopplade in min bil och lät den stå så. Efter ett par veckor hade motorvärmaren brunnit upp. Jag bytte motorvärmare till en nyköpt för jag tänkte att "Det var nog en gammal värmare som hade hängt med ett antal år" Den brann också upp efter ett antal veckor! Jag bytte igen och vet numera att motorvärmare är bara tänkta att fungera i 2 - 3 timmar åt gången. Aldrig på långtid. 2 - 3 timmar är ju också vad kopplingsuren brukar vara inställda på, så det finns ett samband där.
Naturligtvis brinner dom inte upp första dygnet om man råkar glömma att bilen är värmekopplad men låter bilen stå. Det är viktigt att komma ihåg och att bara använda när det behövs. Då håller värmarna över längre tider.
Så en avslutning: V70 2.0F, "Den måste väl alltid ha motorvärmare?" Detta är också några år sedan, Det var vinter och iskallt. Jag glömde eller förträngde att koppla in motorvärmaren. Nästa morgon var det -27°C. Bilen startade som den alltid har gjort, utan problem. Jag kör alltid på E85. Jag har aldrig tankat något annat i den bilen, som jag snart har haft i 8 år, eller har kört över 10 000 mil om man vill räkna på det i stället.
- By Lövet
- By VolvoB20