Sveriges Volvoforum

Nu, efter alla år ska bilen lämnas in på verkstad och få ac-service. Den är dock redan shimsad och klar, viss kyla finns. Men om gasen behöver kompletteras, måste man då byta till den modernare typen?
Någon som vet?

/CurtG

Nej, man kan inte byta från R134a till R1234yf.
Verkstaden fyller med det köldmedium bilen redan har, alltså R134a.

Lagstiftningen som kräver det nyare köldmediet gäller bara nyproducerade bilar, inte äldre.

Eftermarkandsgas från envirosafe mfl är kompatibel med R134a. Men det måste du fylla själv. Inga AC-leverantörer som tillåter en verkstad att hålla på med denna propan/ butanblandningen då de i så fall skulle förlora sin ackreditering för att syssla med AC (AC leverantörer har god kontroll på myndigheter och marknaden för att behålla sina monopol)

Apropå brandfara; här en en medlem som verkat ha koll: viewtopic.php?p=653527#p653527

Det har varit mkt varningar om kolväten i köldmedier, men iom den ny generationen av köldmedier blir det pedagogiskt intressant. Dessa gaser innehåller just kolväten, och är brandfarliga i viss mån.

Ännu värre är att i händelse av brand bildar R-1234yf karbynolflourid, som är närbesläktad med stridsgasen Fosgen, men ännu farligare eftersom den tas upp genom huden.

Att gasen i sig ensam skulle antändas vid t.ex. en krock är inte så troligt, men vilken som helst brand i motorutrymmet blir genast en potentiell livsfara eftersom en sådan brand kan antända köldmediet.

Med det perspektivet är helt plötsligt kolvätebaserade ersättningsgaser för R-134s inte så hemska...

https://www.mestmotor.se/automotorsport ... stridsgas/

https://www.energy.kth.se/sv/applied-th ... a-1.426734

Med detta sagt rekommenderar jag ändå trådskaparen att låta verkstaden fylla systemet med R-134a på korrekt vis. Passa på att byta torkfilter samtidigt.

90% av alla "avrådningar" ang. t ex ersättningsgaser är ju ren skrämselpropaganda, med typ 10% sanning.
Ingen gas är att leka med, inte ens kolsyra, men risken är tämligen liten. Brand? Vill nog påstå att bensinen utgör större fara än den relativt lilla mängd gas i ett AC system.

Används produkten rätt kan man sova rätt lugnt. Med det sagt så bör man givetvis inte pilla med AC'n om man känner sig det minsta osäker. Det finns många fördelar med att lämna in bilen till AC-firma, som t ex ordentligt läcktest, och att systemet blir "lagligt".... Nackdelen är att det kostar därefter

Byt inte till HFO1234yf så länge R134a får återfyllas - och den dagen inte R134a får fyllas eller är för dyrt så skulle jag utan tvekan köra på HC-blandningar och få märkbart mer kylkapacitet vid varmt väder... - i en typisk AC med 0.5 kg R134a så handlar det om 190 gram HC och brukar fungera utmärkt redan vid 100 gram HC.

Kör man på HFO1234yf så är det en sämre soppa med lägre kylverkan för att biltillverkarna inte byggt om AC till version med suggasvärmeväxlare med kondensaten som behövs för att få tillbaka kapaciteten utan man har tappat typ 20-30% kylverkan om man inte skalat upp slagvolymen på kompressorn och grövre ledningar och mer köldmedel och det av orsaken att köldmediet har hög värmekapacitet och låg förångningsvärme vilket gör när köldmediet väl passerat expansionsventilen så går en stor del av vätskan till att kyla ned sig själv till 2-8 grader C och mindre är kvar för själva kylningen av luft i evaporatorn.

Ni som provar nya bilar och tycker dess AC kyler sämre än era gamla bilar vid varmt väder som i somras med runt 30 grader utomhustemp så är det inte inbillning och det är mycket för att man har HFO1234yf i AC som egentligen är dimensionerad för R134a sedan tidigare och skulle man byta till HC-blandning kanske man skulle får mer än 30% mer kylkapacitet gentemot HFO1234yf i bil-AC:n då HC-blandning kyler tom. lite mer än R134a-blandning vid i övrigt samma kylmaskin, (HC-blandning har lägre viskositet vilket ger mer flöde i expansionsventilen och suggasen lättare sugs in i kompressorn, bättre värmeledningsförmåga i själva gasen när den kyls för att kondenseras och ta upp värme när den ångar upp i evaporatorn, lägre tryck i kondensorn vid samma värmelast och gör att kompressorn pumpar bättre med mer kapacitet för att mottrycket är lägre etc. gör att total-effektiviteten ökar)


HFO1234yf är en skitsoppa till köldmedel om du frågar mig och jag hade hellre sett att man utvecklade att man använde DME istället då mängderna skulle vara under 100 gram för ett fullt system och förmodligen kan designas nedåt 50 gram - och då är mängderna så små att det inte skulle ha någon betydelse vid krock då det som bekymrar räddningspersonal är inte bensinen, inte läckande butan/propan-blandning från fulfylld AC - utan spolarvätskatanken med spritblandand spolarvätska då det dels är i stor volym uppemot 4-5 liter idag då de ger stora volymer med rätt blandning i luft för explosion om det skvättas ut över en varm motor medans bensin och även butan/propanångor så är det mesta av mängden för utblandat i luft eller för koncentrerat för att brinna med stor volym förblandat på en gång och det är bara randen mellan bränsle och luft av bildade molnet som kan brinna. - tex. en jet-stråle av butan-gas från en spricka i en AC-rör så är det rätt litet område runt läckan som är tändningsbar då kraften i jet-strålen gör att de blir snabbt utblandat i luft nedanför tändningsbar nivå och är farten mer än 0.4 meter i sekunden så kan inte lågan propagera mot källan av gasen utan blåser bort.


Sedan har prover gjorts att med HC-blandning i 'olyckssituation' av bl.a av KTH att det är bara 1/3-del av laddningen som försvinner på kort tid (inom minuten) efter en rörbrott, 1/3-del tar upp till 10 minuter att vädra ur (systemet blir kallt när trycket försvinner och värme måste införas för att det skall koka ur mer gas) och sista 1/3-delen tar så mycket tid på sig att det måste vakumsugas ut. och har man 150 gram totalt i en AC (vilket är nivån man får ha i vitvaror med tex R600a (isobutan) utan placeringsrestriktioner inomhus, större mängder tillåts om minimum rumsvolym uppfylls vilket gäller för de flesta av dagens sålda portabla AC ) så pratar man om 50 gram HC försvinner inom minuten i rörbrott - resten är en långsam process. bensin och brinnade olja är i dessa sammanhang ett mycket större problem - och läckor från spolarvätskartanken med spritblandad spolarvätska den största problemet då det idag kan vara uppemot 5 liter...


Ni som sett en brunnen elbil (vilket jag har gjort) så inser man att problemet är obetydligt med 50 gram HC kanske brinnande tillsammans med bensin och olja framme i motorhuven efter en krock gentemot att det är bara bottenplattan kvar på mindre än 10 minuter när man får batteribrand i en Elbil och där handlar det verkligen om att komma ur bilen fort om det börja brinna - ingen tid alls för räddningstjänsten att klippa upp bilen för att rädda nack och ryggskadade personer där inte, vilket man har även om de ryker och slår flammor under motorhuven på en fossildriven bil... alkoholer som både spolarvätska och bränsle är otäcka vätskor i samband med olyckor och det finns anledning varför vi har E85 och inte E100 då då de 15% bensin som blandas in tar udden på många av alkoholens faror vid tex. tankning med att öka på bränseångnivån i luften i tex. tanken att det når över och utanför explosiv nivå.

Alltid lika intressant att läsa dina inlägg
Bra poäng där med spolarvätskan... Det gör ju inte saken bättre att spolarvätsketanken ofta sitter vääääldigt utsatt. På 85x70 bl.a. är åtminstonde 1/3e del helt oskyddad, bara plasten från framstötisen som skyddar. Det krävs ju inte direkt super-allvarliga front-krockningar för att trycka in den delen av bilen mot hjulet, eller en balk, eller annat hårdare-än-plast. Heck, det är ju inte direkt ovanligt att spolarvätsketankar spricker enbart pga. ålder, plast som dom är i...

Jag tror många hirrar upp sig ang. AC-systemen just för att det är under tryck, men det är ju inte direkt stort tryck det handlar om. Runt 2bar om jag minns rätt? Folk vill gärna jämnföra det med andra gasflaskor som kan vara trycksatta till över 200bar, med betydligt grövre "utgång" för gasen. DÄR kan man snacka om livsfara om kranen plötsligt spricker

Kollat lite på säkerhetsdatabladen på det jag använt under åren till min 745-a. Butan/propan i förhållande c/a 50/50 funkar. Enviro-Safe har 60/40. Läste att 70/30 skulle vara optimalt, men har inte hittat någon sådan. Kräver kanske kraftigare burkar

Enviro-Safe
ISOBUTAN
CAS nr 75-28-5
EG nr 200-857-2
Index nr 601-004-00-0
Flam Gas 1, Press Gas P; H220, H280 60%
PROPAN
CAS nr 74-98-6
EG nr 200-827-9
Index nr 601-003-00-5
Flam Gas 1, Press Gas P; H220, H280 40%

Biltemas Campinggas
OBS Artnr. 17-623 (vit kork) och ingen annan Biltemas 17-594 (röd kork) är en helt annan typ av gas

Butan CAS-nr 106-97-8
EG-nr 203-448-7
Indexnummer 601-004-00-0
H220, H280, Flam. Gas 1, Press. Gas (*), 45%
Propan CAS-nr 74-98-6
EG-nr 200-827-9
Indexnummer 601-003-00-5
H220, H280, Flam. Gas 1, Press. Gas (*), 26%
Isobutan CAS-nr 75-28-5
EG-nr 200-857-2
Indexnummer 601-004-00-0
H220, H280, Flam. Gas 1, Press. Gas (*), 28%