[EbbevonVolvo]

Marknadsföringen av lackskydd och förvirringen kring hårdhetsmätning och de skalor som används är helt galen, och får en verkligen att ifrågasätta hur seriösa de är när de inte ens förstått vad det är de mäter. Eller rättare sagt: försöker lura konsumenter genom att blanda ihop två olika hårdhetsskalor och mätningar.

Diamant har inte H10, till att börja med, eftersom H10 inte finns. H9 är det högsta värdet i den skalan och den används för att ange pennhårdhet.
Testet bygger på att man använder blyertspennor av olika hårdhet för att försöka repa en film/färg/beläggning eller liknande.
En stor nackdel med testet är att det finns att man inte mäter repor i den tunna film man behandlat lacken med, utan snarare deformeringar i underliggande lack. Ett rättvisande test bör därför inte göras på en behandlad lack, utan på ett hårdare underlag. Men eftersom det är ett test där man okulärt bedömmer om man kan se repor, hur ska man göra det på ett behandlingsskikt som kanske bara är micro, eller nanometer tjockt?

Diamant har däremot hårdhet 10 på Mohrs skala för mineralhårdhet, där principen är att ett material med lägre nummer inte kan repa ett med högre nummer.
Blyertspennorna som används i pennhårdhetstestet består ju av blandningar av grafit och lera, och de ämnena hamnar ju nere på 2-3 i hårdhet om man skulle testa dem.

Ifall nu en lackbehandling mot förmodan ändå skulle ha hårdhet 9 på Mohrs skala så går det att testa det enkelt: gnid en bit glas eller kvarts mot bilen och se hur glaset repas men lacken klarar sig :D

Jag tackar för klargörandet angående skalorna. Mycket intressant, då jag personligen inte skulle lägga dom pengarna på en lackbehandling efter att fått reda på hur man mäter/bedömer.
Stenskott får man oavsett behandling.

[Mathias074]

Jag instämmer, att ett skikt av någonting med en tjocklek nere på mikrometernivå skulle kunna ta upp den kraft som ett stenskott ger, utan att deformera underliggande lack är orimligt.

Att lackskydden har utmärkta hydrofoba och ytaktiva egenskaper går knappast att förneka, om det sedan är värt pengarna med behandling beror nog på både värdet på bilen, hur den används och vilken nivå på skick och renhet man tänkt sig.

Jag tror säkert att jag kommer få mothugg på mina följande påståenden, men de begrepp som används vid marknadsföring av lackskydd och lackbehandlingsprodukter för med sig en doft av gamla tiders hästskojare.
Man försöker associera sina produkter till termer som ska verka avancerade och högteknologiska. Nano och keramer är väl bara toppen av isberget men är vad jag sett efter att surfat runt lite väldigt vanliga begrepp i sammanhanget.

Nanoteknologi är ju såklart avancerat och har en mängd tillämpningar inom materialteknologi, men vad har det med lackskydd att göra? När väl lackskyddet sitter på plats har det ju bildat en tunn film, och består inte av några fristående partiklar, varken nano eller större sådana.
Däremot kan jag tänka mig att de ämnen som ingår i skyddet, t.ex silikaföreningar ingår i form av någon slags kolloid som kan vara av nanostorlek. En kolloid är en suspension av olösliga partiklar i vätska, och jag är övertygad om att en del ämnen i lackskydden är olösliga och måste tillsättas i den formen.
De ämnen som ingår kan såklart vara avancerade, men bara för att någonting är nano innebär det inte att det är så högteknologiskt. Mjölk och cigarettrök är t.ex båda kolloider med partiklar i nanostorlek, men jag skulle inte beskriva Arlas eller Marlboros produkter som hightech.

Vad det gäller begreppet keramiskkt lackskydd blir det mer förvirrande, och jag har inte lyckats hitta några vettiga förklaringar alls hos tillverkarna vad de egentligen menar med det.
Jag antar att man vill associera till keramer, som är väldigt håra material, och som dessutom har en del högteknologiska tillämpningar p.ga deras hårdhet och temperaturtålighet. Dessa ämnen är väldigt kemiskt beständiga och olösliga och ända sättet att blanda in dem skulle vara genom en kolloid så att de sedan kapslas in i den film som bildas. Detta skulle dock inte bidra till hårdheten på skyddet, eftersom den matris av övriga ämnen som håller fast keramen, tex en polymerfilm, skulle avgöra hårdheten. Ungefär som att blanda diamanter i gele....
Det är dock inte alls osannolikt att man tillsätter titandioxid, zinkoxid och liknande keramer för att få UV.skydd i lackbehandlingen. Dessa partiklar är av nanostorlek och bidrar inte mer till hårdheten av skyddet än de gör i en vanlig solskyddskräm eller målarfärg.

En annan, och kanske mer sannolik förklaring till att man använder begreppet keramisk lackbehandling skulle vara att det innehåller silikater (kiselföreningar). Jag har sett att flera företag som säljer keramiska lackskydd gör jämförelser med kvarts, som liksom glas består av kiseldioxid.
Silikater har dock en hel del andra egenskaper, och inom kolloidkemi så används de för att få t.ex hydrofoba egenskaper.
Utan att dyka för djupt in i den kemin så tror jag att man använder ytaktiva ämnen som är silika (kisel) baserade i lackskydden, och sen försöker fuska till det med marknadsföringen genom att hävda att bara för att skyddet innehåller kisel så skulle det vara en keram och ge större hårdhet, när det i själv verket är tillsatt för sina hydrofoba egenskaper och kemiska stabilitet.
Att det däremot finns en silikaföreningar med

Blev ett långt inlägg av något som skulle varit ett kort svar... jag får skylla på morgonkaffet :shock:

[intruder1400]

Jag har fått någon form av behandling på en av lastbilarna jag körde ! (keramisk lackbehandling)
Ang tvättning kan jag bara svara att det gjorde otrolig nytta för min räckte oftast o bara spola av vilket inte räckte på dom andra ! På med tvättmedel o bara spola så vart den som som nypolerad ,

[douglinds]

Några tips och pointers från en bilintresserad som håller på mycket med test av lackskydd osv själv.

Finns inga lackskydd som förhindrar stenskott eller liknande. Lackskyddet lägger man på som ett skyddslager, som har vissa smutsavvisande effekter (dvs ytan blir glatt och skit fastnar inte lika lätt) - Det är även lite hårdare än klarlack, så det blir inte lika lätt repigt vid snälla tvättar.

Hållbarheter upp till 4,5,6,7,8 år är bara skitsnack. 99% av de som lämnar in bilarna för att få lackskydd pålagt, har ingen aning om hur man tvättar en bil "rätt" - Och när bilen blir repig försvinner ju de flesta fördelarna med lackskyddet, då repor hämmar avrinningen, och då även att skiten inte fastnar.
Skyddet sitter kvar, men man måste sköta om bilen rätt noggrant för att skyddet ska hålla samma standard som det gjorde när det var nytt.

Jag brukar kunna få ut 18-24mån ur ett lackskydd på mina personliga bilar (2500mil per år), med en beprövad tvätteknik samt "rätt" produkter.

Det är klart att ett lackskydd håller 5 år på en Ferrari som körs 300 mil om året, eller nån som bor i Kalifornien, där bilen blir lika skitig på ett år som våra bilar blir på en blaskig dag här. Vårat klimat är för hårt.

Bilder på klarlack som "stelnat/torkat" i en gammal flaska - Så man förstår vad det är. I princip ett extra lager klarlack

[Derank]

Pluss etta på den.

Skickat från min galaxy s12 via Tapatalk