- ons 25 feb 2015, 20:49
#952403
Sett många glada utrop om att polisen skulle slå ned på mittfilskörare på 3+ körfältsvägar. I praktiken har situationen tvingats fram av en allt hetsigare och mer aggressiv körstil, åtminstone i Stockholmsrakten.
Om man ligger längst till höger så måste man hantera alla de sömngångare, som kör in på motorvägen utan att blinka eller anpassa sin fart alls och man tvingas ibland till att bromsa för att undvika kollisioner. Det är ett drastiskt brott mot det man kan kalla "god sed", där det sedan gammalt finns en tanke om att trafiken på motorvägen inte ska behöva bromsa (därav de dyrbara påkörningsfälten...). Den som vill in i trafikflödet ska anpassa hastigheten och dessutom GE TECKEN när man ska in i körfältet. Den som inte gillar att ha konflikter väljer om möjligt att ligga i nästa körfält för att undvika dessa idioter. Ofta hittar de ju gasen efter en liten stund och kommer upp i rätt takt...
Om man dessutom ligger i eller strax över tillåten fart (ofta 90+), så kommer man inom 90 sekunder nästan 100% säkert ifatt en lastbil eller ett släpekipage, som håller fartgränsen i högerfilen och måste byta fil för att komma om dessa. En massa filbyten som genereras av denna regel skulle kunna onödiggöras, om man var lite mer generös med att acceptera dem som väljer att köra i skyltad fart i mittfilen. De som absolut måste köra fortare än så, kan väl använda vänsterfilen?
Sedan är ett antal flerfiliga vägar gjorda så att man inte KAN hålla högerfilen utan att tvingas av denna (motor)väg, dvs man tvingas till filbyten för att hålla sig kvar i huvudstråket rakt fram. Alla filbyten innehåller ett potentiellt riskmoment och den "hjälpsamma" attityd man upplever, åtminstone runt huvudstaden, är inte direkt uppmuntrande för förare utan stark tävlingsintinkt och påtaglig machoattidtyd; att mer försiktiga/ovana förare väljer den lugnare mijön i mittfilen är inte alls konstigt.
Att man då applåderar att polisen går på mittfilskörare känns för mig helt främmande. En lugnare, mer avslappnad attityd och bättre regelefterlevnad hos alla vore en nåd att stilla bedja om och det är första kriteriet, egentligen. När trafikmiljön är sådan att alla har en chans att känna sig trygga, DÅ kan man börja titta på att lagföra finesserna, inte förr.
Om man ligger längst till höger så måste man hantera alla de sömngångare, som kör in på motorvägen utan att blinka eller anpassa sin fart alls och man tvingas ibland till att bromsa för att undvika kollisioner. Det är ett drastiskt brott mot det man kan kalla "god sed", där det sedan gammalt finns en tanke om att trafiken på motorvägen inte ska behöva bromsa (därav de dyrbara påkörningsfälten...). Den som vill in i trafikflödet ska anpassa hastigheten och dessutom GE TECKEN när man ska in i körfältet. Den som inte gillar att ha konflikter väljer om möjligt att ligga i nästa körfält för att undvika dessa idioter. Ofta hittar de ju gasen efter en liten stund och kommer upp i rätt takt...
Om man dessutom ligger i eller strax över tillåten fart (ofta 90+), så kommer man inom 90 sekunder nästan 100% säkert ifatt en lastbil eller ett släpekipage, som håller fartgränsen i högerfilen och måste byta fil för att komma om dessa. En massa filbyten som genereras av denna regel skulle kunna onödiggöras, om man var lite mer generös med att acceptera dem som väljer att köra i skyltad fart i mittfilen. De som absolut måste köra fortare än så, kan väl använda vänsterfilen?
Sedan är ett antal flerfiliga vägar gjorda så att man inte KAN hålla högerfilen utan att tvingas av denna (motor)väg, dvs man tvingas till filbyten för att hålla sig kvar i huvudstråket rakt fram. Alla filbyten innehåller ett potentiellt riskmoment och den "hjälpsamma" attityd man upplever, åtminstone runt huvudstaden, är inte direkt uppmuntrande för förare utan stark tävlingsintinkt och påtaglig machoattidtyd; att mer försiktiga/ovana förare väljer den lugnare mijön i mittfilen är inte alls konstigt.
Att man då applåderar att polisen går på mittfilskörare känns för mig helt främmande. En lugnare, mer avslappnad attityd och bättre regelefterlevnad hos alla vore en nåd att stilla bedja om och det är första kriteriet, egentligen. När trafikmiljön är sådan att alla har en chans att känna sig trygga, DÅ kan man börja titta på att lagföra finesserna, inte förr.