Volvo S/V40 relaterade ämnen. OBS! vid motorproblem försök att ange vad du har för motor i bilen...

Moderator: Moderatorer

#1197345
God kväll i stugorna!

Jag ber om ursäkt för om detta inlägg kan bli en aning långt. Följaktligen presenteras en sammanfattning i slutet för den som inte vill läsa hela inlägget. Det är min första lediga dag på länge och just därför har chips och öl inmundigats. Detta är emellertid inte vad jag ska skriva om. Min bakgrundsfakta, om vi håller oss akademiska, är denna:

Jag är ingen ovan Volvoägare, men en S40 är ett nyförvärv. Tidigare har jag haft en 744:a, en 945:a och för stunden äger jag också en S70 som jag har skrivit om i en annan tråd här på forumet.

Hur som helst - för ungefär två veckor sedan införskaffade jag mig en ny slit-och-släng-pärla sedan min S70 ska ställas in i garage och rustas upp under vintern. Detta inköp bestod av en S40 T4 från år 1998. Jag velade mycket fram och tillbaka kring vad för modell jag skulle köpa, men att det skulle bli en Volvo var givet - vad annars, egentligen?

Att köpa en S40, framför allt av FAS 1, var en chansning jag gjorde. Jag sökte efter annonser på Blocket som tilltalade mig, och till slut kunde jag finna en bil som verkade vara lovande. Många köpråds- och forumtrådar om just S- och V40 hade skummats igenom, varför jag kände mig säker i mitt val när jag åkte 25 mil för att titta på min, förhoppningsvis, nya pärla.

Fordonet testades efter en okulärbesiktning. Vid en första anblick såg man att bilen var i bruksskick - den var inte något man skulle skryta med på Elmia, fast det var samtidigt inte heller vad jag sökte. Rost kunde skymtas lite här och var, skärmkanterna var halvtaskigt lagade, stenskott fanns och så vidare. Trots dessa brister startade bilen problemfritt och jag körde en runda. Motorn lät och gick bra. Köparen lät mig veta att bilen mestadels hade stått stilla de senaste månaderna, såväl av honom som av den föregående ägaren. Innan dess hade den rullat som en pendlarbil.

Köpet gjordes och jag körde den hem. Inga problem kunde märkas av. En solskenshistoria varar dock inte alltför länge - redan efter 48 timmar och 40 mil senare uppstod de första symtomen på att någonting inte var helt utan bekymmer.

Jag hade varit på böndernas himlaaffär. Biltemas torkarblad monterades till följd av de förblindande skurar som föll över de småländska skogarna. När jag hade gjort vad jag skulle, fönsterrutan också på insidan hade rengjorts och nyckeln skulle vridas om, möttes jag av det värsta en bilägare kan uppleva - motorn startade inte. Efter tre försök och några sekunder per gång på startmotorn, kom till slut varvtalen att stiga. Detta med hjälp av att gasa och be till övre makter. De övre makterna hjälpte sannolikt föga, men pumpandet på gaspedalen kan ha underlättat.

Tio mil kördes och det var inte några stora bekymmer. Tillbaka i hemstaden stannade jag och lät bilen stå i 30 minuter. Därpå skulle jag i väg och återigen var den svårstartad. Den kom i gång, men det krävdes tålamod.

Väl hemma insåg jag att någonting var tvunget att göras. Därför demonterades gasspjället och rengjordes. Detsamma gjordes med tomgångsmotorn. Bådadera var fulla med sot och blev väldigt mycket bättre efteråt. Kontakten till tomgångsmotorn sprutades ned med elektroniksprej. Till sist kollade jag tändstiften... och döm till min förvåning när två av dem gick att demontera med handkraft. De rengjordes och skruvades åter fast.

Efter dessa ingrepp startade bilen betydligt lättare. Jag körde några mil, stannade, stängde av, startade och upprepade processen. Inga bekymmer - problemet är löst... tänkte jag. Två dagar senare gjorde den samma sak. Den tuggade på startmotorn, ville inte gå, temperaturen gick aldrig upp till arbetstemperatur och jag blev alltmer deprimerad.

Servicedelar hade beställts. De anlände ytterligare ett dygn senare och jag körde inte något med bilen. En fredagskväll såg jag till att utföra följande:

- Byte av olja och oljefilter (5W-40)
- Byte av tändstift (Volvo original)
- Byte av luftfilter
- Byte av termostat (92 grader)
- Spolning av kylarsystemet samt byte av glykol
- Byte av bränslefilter

Jösses Amalia. Detta var nog inte gjort på en tid. Oljan och filtret var svart, verkligen svart. Tändstiften såg inte jättebra ut och det var dessa som fick mig att beställa servicedelarna från början. Termostaten hade gett indikation om att den var ur spel när temperaturen aldrig gick över 65 grader. Kylarvätskan såg inte alltför bra ut den heller. Men sedan var det bränslefiltret - herregud. Det var så rostigt och dåligt att jag tycker synd om bilen.

Sedan dessa saker gjorts har bilen visat på tacksamhet. Den startar ofantligt mycket lättare... MEN! Ibland är den likväl svårstartad. Detta uppstår framför allt när den har stått några dygn. Häromdagen var det värst. Då hade den stått i tre dygn och när jag skulle starta den krävdes det flera sekunder på startmotorn. Till sist gick den i gång, luktade förbannat mycket bensin, rök från avgassystemet och motorlampan blinkade.

Efter att ha gasat några gånger försvann detta, motorlampan slutade att lysa och den gick bra därefter. Sedan denna incident har den inte varit svårstartad egentligen, inte särskilt åtminstone. Endast vid ett tillfälle har den tvekat lite grann, men den går bra annars. Kan det vara något bekymmer månntro?

Jag ska sammanfatta informationen och de allmänna frågeställningarna:

- En service är gjord. Bilen är ändå svårstartad ibland, särskilt när den har stått. Motorlampan har tänts en gång vid start, och den har då rykt, luktat bensin och varit väldigt trött. Vad kan orsaka dessa bekymmer?

- Temperaturen pendlar (efter termostatbyte) mellan 75-85 grader. Endast vid undantagsfall går den upp mot 90 grader, fastän termostaten ska öppna först vid 92 grader. Vad är normaltemperatur på dessa bilar?

Om bromsarna:

- Hur dåliga ska bromsarna vara på S/V40?

Jag har kört de senaste 600 milen i en Volvo S70 med större bromsskivor, som är borrade och slitsade, och keramikbelägg. Detta sätter så klart sina spår och jag förväntar mig inte att originalbromsarna på en S40 från år 1998 ska ha i närheten av likadana bromsar. Men hur dåliga ska de vara egentligen? Jag tycker mig behöva trycka ganska ordentligt för att någonting ska hända, och inte ens då är bromsverkan särskilt bra. Bilen stannar ju, men mycket mer än så händer inte.

Ursäkta för en mycket lång text, om någon över huvud taget orkade med att läsa hela. Förhoppningsvis kan jag få svar på några av mina frågor. Är det något oklart, så säg bara till. Jag skulle gärna bli mer fylld med kunskap vad gäller min slit-och-släng-pärla. Även om den inte är min stora kärlek, är det alltjämt min bil.

Ha en fortsatt trevlig kväll!

Familjebilen
#1197699
I min värld skall en motor vara så varm det går, nästan, utan att vätskan kokar eller oljan koksar. Strax under 100°C. Med rätt glykolblandning och ett fungerande slutet kylsystem kokar inte vattnet förrän vid 120°C.

Men om du vill känna en trygghet med temperaturen bör du nog fixa det felet som finns först. Tyvärr har jag inget råd att komma med om vad som kan vara fel.
#1202569
Sven27 skrev:Ang bromsar på på en S40- 00 så kan jag bara säga att det måste vara världens sämsta bil.

Haft fel på bromsslang, bromsrör, bromsok, handbroms...............................
Så rådet är håll dig borta från S40!
Aj aj... Detta bådar inte gott!

Till viss del kan jag hålla med dig, fastän jag bara varit ägare i strax över en månad. Har haft rätt så några problem med bilen hittills.

Nu är dock bilen, för tillfället, reparerad. Jag har bytt en hel del saker på den, däribland temperaturgivare, vevaxellägesgivare, packningar till spridarna, vakuumslangar, tändkablar och sedan utöver detta, bromsskivor och bromsbelägg.

För stunden rullar den, fast jag är inte helt nöjd med bromsarna nu heller. De biter ju okej, det gör dem. Men jag är van vid betydligt bättre nyp. När jag tidigare i dag bytte skivorna och beläggen möttes jag av världens rostangrepp. Bromsslangarna bör bytas inom kort, damaskerna i de bakre oken hade spruckit och bromssköldarna ramlade isär. Vänster bak har handbromsmekanismen gett upp helt också.

Min plan är att byta de båda oken bak samt bromsslangar runt om och då naturligtvis i samma veva också dra igenom bromsvätskan och få den utbytt. När detta sedan är gjort blir frågan att ställa sig om det ens är värt att plöja ned mer pengar i vraket. Kanske... för det är ju trots allt skinninredning. :mrgreen:
Rådlös skrev:I min värld skall en motor vara så varm det går, nästan, utan att vätskan kokar eller oljan koksar. Strax under 100°C. Med rätt glykolblandning och ett fungerande slutet kylsystem kokar inte vattnet förrän vid 120°C.

Men om du vill känna en trygghet med temperaturen bör du nog fixa det felet som finns först. Tyvärr har jag inget råd att komma med om vad som kan vara fel.
Det var givarna som var boven. Nu går motorn perfekt igen. Den startar bekymmersfritt och karaktären är fin - inget hackande och inga tveksamheter. Däremot ligger den fortfarande - temperaturgivaren, kylarvätskan och termostaten som bytts till trots - på mellan 86 till 95 grader. I vardagskörning på motorvägen pendlar den framför allt mellan 86 till 88 grader, vilket jag tycker är en aning lågt. Men så länge bilen går bra så kanske det inte är något större bekymmer.

Tack för era svar!
Slutsteg original

Undrar var sitter slutsteget till original woofern[…]

Missljud höger bak v60cc II

Hade tråkigt missljud i höger bakvagn p[…]

Polering sedan 2k lack EX: LÄNK-->https[…]

31360098 heter länken ifall nån undrar.[…]