[greenbay]

Har även läst en intervju med en utvecklare på Saab, där ställdes frågor om Etanolens "frätande" effekt på slangar, bensinpumpar o dylikt, och vilka special material som Saab använde för att undvika detta slitage.
Kommer inte ordagrant ihåg hans svar, men han menade att något sådant ökat slitage inte var påvisat och inga speciella material användes.

Om detta är sant skulle jag bestämt vilja avråda ALLA från att köpa en etanolsaab.
Det behövs massor med ändringar av metaller, plaster och gummi i insprutnings-, bränsle- och ventilsystemet för att garantera livslängden!!
Visst, man kan köra ett par tusen mil, men sedan kan motorn helt enkelt vara skrot. Etanol är riktigt elak mot de normala materialen i bränslesystemet på "vannliga" bilar. Värst är det runt 20-30% etanol, dvs runt 40% E85, resten BF95.
/greenbay

[magnus.]

Jag har som sagt ingen aning, intervjun jag refererar till är det några år sedan jag läste.
Var i Expressen eller Aftonbladet, frågeställningen i artikeln var just om Etanolen var skadlig för motorn eller inte.
Fanns intervjuer med en mängd personer, allt från biltillverkare till företrädare för oljebolag och konverteringsfirmor, allt om deras inställning till Etanol.
En av dessa var en lite högre uppsatt person på Saab, han menade att inget tydde på att Etanolen skulle ha mer skadliga effekter på material som plast eller gummi. Därför var dessa detsamma som på en bensinmodell.
Kommer inte ihåg de exakta orden, men så fort det debatteras E85 kommer den artikeln tillbaks i huvet på mig, och jag minns att jag tänkte,
om tillverkarna inte använder några annorlunda material så borde det vara lugnt, var i samma veva som jag började köra 50/50 i mina bilar.

[Marlboroman]

Att motorn tar skada är väl omtvistat? Vissa menar ju att det inte smörjer lika bra och att det tär på gummi o plast detaljer.

Varken bensin eller etanol har som uppgift i motorn att smörja. Det är oljans uppgift. Och etanolen är lite elakare mot oljan och kan på sikt förstöra den. Men lite tätare oljebyten tar hant om det.

Läste en intervju med en välkänd rally förare, han påstod att livslängden i hans motorer har ökat väsentligt eftersom han börjat köra på etanol, vilket han menade har betydligt bättre smörjande egenskaper än bensin? Han påstod oxå att detta var en avsiktligt spridd myt av oljebolagen.

Och återigen: smörjningen sköts av oljan. Inte bränslet. Undrar om han öppnat sin motor och kollat in den fina beläggningen man får i insugskanalerna av E85? För han lär ju knappst tanka Aspen för att slippa färgen. Och vad gäller skillnad i livslängd så är jag tveksam. Så mcket som spelar in där.

Har även läst en intervju med en utvecklare på Saab, där ställdes frågor om Etanolens "frätande" effekt på slangar, bensinpumpar o dylikt, och vilka special material som Saab använde för att undvika detta slitage.
Kommer inte ordagrant ihåg hans svar, men han menade att något sådant ökat slitage inte var påvisat och inga speciella material användes.

Bensinpump vs E85 kan ge väldigt skilda resultat beroende på vilken pump man använder. Vissa pumpar tål helt enkelt inte E85. Ta Walbro 255L pumparna som är populära bland folk som ska vässa lite. DEras livslängd blir kort, men däremot bosch 040/044 klarra sig bra.

[magnus.]

Hittade en liten lista i ett annat forum på vad som skiljer en Saab95 -05, mellan E85 o vanlig bensinmodell, följde även med lite text.
Läser man detta får man nog dra slutsatsen, kör inte på E85 i en bensinmotor.

*Bränsletank o påfyllningsrör (som tål E85)
*Bränslepump (som tål E85)
*Några slangar (som tål E85)
*Bränsletrycksregulator (som tål E85)
*Hårdare ventilsäten (in o ut)
*Andra inloppsventiler
*Tändstift (BCPR7ES-11)



Hydroscand har en fin utredningstabell om olika vätskors korrosion och där kan man bla. läsa om detta.

Om man konverterar en bensinbil till E85 drift behöver man byta bränslefiltret efter ca: 100 mil då E85 har löst upp allt skräp som har fastnat av bensinen i ledningarna.


En summering över vad GM NAO Research and Development Center konstaterar i en rapport: Kontamineringar i etanol kan antingen vara lösliga eller olösliga. Lösliga, ex. kloridjoner påverkar materialens hållbarhet i bränslesystemet medans olösliga, ex. aluminiumhydroxid resulterar i att bränslefiltret sätts igen. Halidjoner såsom kloridjoner är kända för att attackera metallers passiverande oxidfilm vilket orsakar pitting. Ökade halter joner ökar också bränslets strömledningsförmåga något som ger tre typer av korrosion; elektrolytisk, galvanisk och konventionell korrosion. Elektrolytisk korrosion påverkar elektroniskt drivna komponenter såsom bränslepump och bränslenivågivare. Etanol har generellt uppfattats som mindre korrosivt än metanol men labtester indikerar att det omvända kan vara fallet. Prov av bränslepumpar visar att pumparna havererar av korrosionsinducerat slitage. Ökade halter med korrosions inhibitioner kan reducera problemen med korrosivitet men inte få dem att upphöra.

Andra rapporter tar upp etanolens problem med vissa elastomera material. Elastomera material påverkas genom att bränslet löses i materialet där det sedan på sikt bryter ned och försvagar materialet. Med E85 så måste bränslesystemet tåla både etanol och bensin och dessa två bränslen har olika påverkan på olika material. Ett material som fungerar med etanol kanske inte fungerar med bensin och vice versa. Materialen i fråga bör tåla kontakt med bränsle upp till temperaturer på ca 70 grader.

Bensin innehåller normalt en lite lättare olja med avsikt att smörja bland annat ventilsäten och cylinderväggarna ovan ringarna. Etanolens avsaknad av detta smörjmedel har sannolikt en inverkan på det ökade slitage av dessa komponenter som kunnat observerats.

[Andersljungberg]

Varför skulle då bensinbolagen sätta in smörjande komponenter i bensinen